- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Fjortonde årgången. 1924 /
554

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - De bevarade minnesmärkena från Gustav Vasas äventyr i Dalarne. Av Gerda Boëthius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

554

GERDA BOETHIUS

partiet (det finns här på
vanligt allmogevis endast en ingång)
är omgjort i senare tid.

Vid ingående undersökning av
ladan visar det sig, att den
varit utsatt för en del
förändringar under tidernas lopp. Vid
minst två olika tillfällen har nytt
timmer ilappats. Första gången
har det skett på 1600-talet, att
döma av knutningsformen, andra
gången sannolikt på 1700-talet.
Detta stämmer ju väl överens
med, att den var förfallen 1667
och att »Ransakningar»
sannolikt ledde till en reparation,
omnämnd 1707. Det förnyade
intresset under 1700-talet ledde
förmodligen — kanske i
samband med att Gustav III reste
minnesstenen — till en ny
reparation. I dessa ombyggnader har emellertid ladan höjts och
dörrpartiet ändrats.

Den märkligaste upplysningen, som undersökningen ger, är
emellertid att ladan en gång varit nedtagen eller flyttad. Allt
det äldsta timret har flyttningsmärken. Skyddsbräderna över
knutarna hindra mera ingående undersökningar av knutningen.
Till sin allmänna karaktär tycks det äldsta timret vara behandlat
på samma sätt som i Ornäs, ett behandlingssätt, som man väl
icke på forskningens nuvarande ståndpunkt kan ge en närmare
datering än senmedeltiden.

Gustav Vasas Svärdsjöäventyr höra, som ovan sagts, till de
säkrast och tidigast betygade. Och den flera gånger ombyggda
ladan i Isala kan — i sina äldre delar — väl höra till de äkta
Vasa-minnena. Vad som i detta sammanhang kan vara av vikt,
är flyttningen. Att denna skedde före 1667 (eller reparationen
vid denna tid) är klart. Däremot är det svårare att med
visshet avgöra, om den flyttats före eller efter Gustav Vasas tid.
För min del är jag böjd att anse, att den flyttats tidigare. Det
positiva skälet därför är, att flyttningsmärkena ha en ålder-

Fig 5. Kungsladans knät.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:25:08 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1924/0558.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free