Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Sjöslaget utanför Jutland den 31 maj—1 juni 1916. Av O. Lybeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJÖSLAGET UTANFÖR JUTLAND DEN 31 MAJ—l JUNI 1916 565
slagkryssarförbandet ingående snabba slagskeppseskader under
konteramiralen Evan-Thomas eller till den huvudstyrkan till en
början åtföljande slagkryssardivisionen under konteramiral Hood,
ej heller till de båda pansarkryssardivisionerna under
konter-amiralerna Arbuthnot och Heath.
Engelsmännen voro väsentligt överlägsna med avseende å
såväl antal fartyg som antal svåra pjäser och dessas kaliber. De
förde i striden tillsammans 150 fartyg på sammanlagt 1,200,000
ton, medan tyskarna hade 110 fartyg på 660,000 ton. Grand
Fleet förfogade över 380 svåra kanoner mot 244 å Hochseeflotte.
Tyskarna hade ett mindre talrikt men något bättre medelsvårt
artilleri och även deras pansar torde varit kraftigare än
motsidans. Beträffande farten låg överlägsenheten i stort sett på
engelsmännens sida.
Undervattensbåtar deltogo alls icke i drabbningen, ej heller
förekommo mineringsföretag i de taktiska operationerna.
Sjöslaget blev ett artilleriets slag par préférance, däri även
torpedangrepp av jagare förekommo, ej minst under tyska flottans
återfärd under natten den 31 maj—l juni till Horns rev. Amiral
Jellicoe medförde ett flygmoderfartyg med flygbåtar och amiral
Scheer hade några luftskepp till sitt förfogande. Genom disig
och töcknig väderlek blev dock luftspaningen av mindre värde.
Då de engelska eskadrarna den 30 maj på morgonen lämnade
sina hamnar, upptäckte de några av de där utanför stationerade
tyska ubåtarna, varifrån torpeder avgåvos utan att dock träff
erhölls. Amiral Jellicoe kunde sålunda enligt plan fortsätta
österut över Nordsjön i stort sett mot Skagerack med Beattys
slagkryssarstyrka omkring 100 nautiska mil söder om
huvudstyrkan och sålunda närmare tyska flottan, såsom den nu kom
med i huvudsak nordlig kurs från Helgolandsbukten. Jellicoe
visste, att starka tyska förband skulle den 31 lämna denna bukt,
men kände naturligtvis icke närmare till deras belägenhet.
Amiral Scheer å sin sida kunde förstå, att engelska eskadrar
funnos eller skulle komma att utgå i Nordsjön, men han kände
ännu mindre till deras såväl styrka som belägenhet. Han klarade
under morgonen de många minfälten i Helgolandsbukten — där
tyskarna alltid höllo några farleder minsvepta — och styrde med
38. Svensk Tidskrift 1924.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
