- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Femtonde årgången. 1925 /
262

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MAGNUS GABRIEL DE LA GARDIE SOM
KONSTMEGENAT

AV PROFESSOR AUGUST HAHR.1

Konsthistorisk forskning kan utgå antingen från konsten själv
eller från människan i hennes relation till konstverken, i
regel som den skapande konstnärens. I förra fallet tala
konstverken för sig själva, studeras och analyseras och jämföras med
andra besläktade. Den från konstnären utgående undersökningen
betonar det mänskligt individuella och dess utlösning i verken
utan att därför avstå från uppspårandet av inflytelser och
påverkningar från skilda håll. Men människan kan till konsten
stå i ett annat betydelsefullt förhållande, nämligen som
företagare och uppdragsgivare. Konstens historia erbjuder talrika
exempel på en mer eller mindre vidsträckt konstverksamhet,
som faller under en dylik aspekt — konsten vid Mediceernas
hov, den vid påvarnas hov under 1500-talet och konsten
omkring Louis XIV. Trots alla inbördes olikheter visar mängden
av på detta sätt bestämda konstyttringar vanligen vissa
gemensamma drag och kunna gemensamt bidraga till utformningen
av en tidsstil, som senare i allt vidare kretsar sprides.

Även på från kulturcentra avlägsnare, jungfruligare områden
kan man likaledes ofta observera koncentrationen kring en med
nödiga resurser utrustad mäktig vilja.

Så har vårt land under gångna århundraden haft
konstfräm-jare av betydande mått — under den äldre Vasatiden konung
Johan III, under 1600-talets senare hälft änkedrottning Hedvig
Eleonora och rikskansleren greve Magnus Gabriel De la Gardie.
Visserligen finner man vid den senares sida andra spetsar ur
högadelns krets framträda som byggherrar, men ingen underhåller
så många dyrbara byggnadsföretag och sätter i rörelse så många
konstnärliga krafter som den nämnde mecenaten. Denna
exten-siva verksamhet som uppdragsgivare bildar något som man vid
genomforskandet av 1600-talets svenska konstkultur icke kan
komma ifrån.

1 Föreläsning hållen vid filosofie doktorspromotionen i Upsala den 31 maj
1923.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:11 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1925/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free