Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 25. 11. 1925 - En antisemitismens härold
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
498 DAGENS FRÅGOR
så sent som 1919 bestod av sju (!) personer och att det sålunda gjort
en anmärkningsvärd frammarsch, torde det icke vara ur vägen att
något närmare skärskåda dess drivfjädrar och syften, sådana de
framställas i en nyligen utkommen självbiografi av rörelsens egentliga
ledare och själ (Adolf Hitler, Mein Kampf. Eine Abrechnung. I.
Munchen 1925). För att bedöma rörelsens livskraft och förmåga
att göra sig gällande behövde man avvakta verkets andra del, som
skall i detalj redogöra för rörelsens mål och uppgifter, enligt Hitlers
utsago så väldiga, att de tarva en egen volym. Den nu föreliggande
delen ger emellertid i en starkt personlig stil, kännetecknad av det
tyska språkets älskligaste uttrycksmedel (»Schande», »Schurke», »Lump»,
»Gesindel» o. s. v.), en skildring av hur rörelsens tillkomst ter sig
inifrån, en skildring, som med sin bjärta belysning av rörelsens
förutsättningar icke saknar sitt värde.
Historien om nationalsocialismen i Tyskland måste till sin
begynnelse bli historien orn Hitlers person. Visserligen fanns ett »Deutsche
Arbeiter-Partei» utan Hitler. Men när han 1919 såsom dess sjunde
medlem började arbeta för dess sak, dröjde det ej länge, förrän han
helt kom att behärska sammanslutningen och ledde in den på banor,
som voro bestämda av hans egen föregående utveckling. Den
nationalsocialistiska doktrinen, kort och gott sammanfattad i orden »Folk
och fosterland», omfattar dels en nationell uppgift: kamp för
tryggande av den tyska rasens och det tyska folkets bestånd och tillväxt,
dels en social: säkerställandet av folkets näringsmöjligheter och
förbättrande av dess ekonomiska läge. Med den nationella frågan fick
Hitler redan tidigt göra bekantskap. Av tysk nationalitet men född
i Österrike, blev han redan i barnaåren förtrogen med satsen, att
samma blod tillhör samma rike. Genom närmare bekantskap med
förhållandena i Österrike fick han snart klart för sig skillnaden mellan
patriotism och nationalism, och han kom att helt fångas av idén orn
alla tyskars politiska förening. Det i Österrike förefintliga alltyska
partiet hade ej lyckats väcka massorna att ansluta sig till denna idé.
För Hitler blev frågan emellertid fullständigt klar, då han fick
ögonen öppna för att den österrikiska nationalitetsstaten alltmera
tenderade till att federaliseras. Då de slaviska folkelementen fingo allt
större förmåner och uppmuntrades även av det habsburgska huset,
blev monarkien i Hitlers ögon närmast till olycka för tyskheten.
Faran i denna utveckling var så mycket större, som man i Tyskland
fortfarande räknade med Österrike som en tysk stat, som i nödens
stund skulle tjäna tyskhetens sak. I Österrike uppbars
förbundstanken emellertid endast av kejsarhuset och tyskarna. Att förbundet
verkligen höll 1914, berodde på att kriget var närmast föranlett av
Österrike och ej av Tyskland. Nu blev det ett tyskhetens krig, som
Hitler hälsade med hänförelse såsom ett tillfälle till många drömmars
uppfyllelse. Han hade då redan ett par år bott i Tyskland. Han
anmälde sig genast till inträde i armén och genomkämpade alla
krigets både fysiska och psykiska strider. Vid krigets slut var han
på ett krigssjukhus. Sedan han tillfrisknat, beslöt han att bli politiker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
