- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sextonde årgången. 1926 /
2

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - En lidande regering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 EN LIDANDE REGERING

försök vittna, icke om regeringens styrka i svenskt statsliv, utan
om dess svaghet gentemot fackföreningsrörelsen. Ett parti, som
förlorat sina främsta ledare och som numera styres av nya män,
utan de gamlas erfarenhet och auktoritet, utan de gamlas
kontakt med valmansskarorna, kan icke vara villigt att fresta ett
nyvals vanskligheter. Det återstår ingen annan utväg för vår
socialdemokratiska regering än att efter fattig förmåga regera
herr Ekman till behag eller att icke alls regera. Man torde
kunna utgå ifrån, att detta val icke ställer sig svårt för konungens
nuvarande rådgivare, hur snäva de gränser än äro, som herr
Ekman kan fmna för gott föreskriva. Man vill mer än gärna
rädda sina ministeriella tillbehör i en lidande regering, när
man icke kan få fira triumfer i en ledande. Att ministären
när som helst kan falla — genom inre slitningar eller
friktioner med de folkfrisinnade — är ju tydligt för alla. Att
den i så fall skall göra heroiska ansträngningar för att vinna
en död i skönhet, är väl också säkert. Men att därför betvivla
dess uppriktiga vilja till liv — hur fattigt detta politiska liv
än må vara — det torde icke vara tillåtet efter de mjuka
tongångar, som ljödo från regeringsbänken under
remissdebatten.

Den aktivitet regeringens ledamöter under den gångna
hösten visat på folkmötesestraderna jävar icke det starka intryck
man får av regeringens svaghet. Man har talat, men den,
som av de nya männen väntat klara signaler och friska
initiativ, den har fått vänta förgäves. Med gammalmansaktig
försiktighet har man förlorat sig i vittsvävande allmänna
deklarationer. Vågar man kanhända bakom den livlighet, som
särskilt utvecklats av statsministern samt av chefen för
försvarsdepartementet, ana något av den rivalitet, som kanske icke
vore onaturlig mellan den man, som en egendomlig
kombination av tillfälligheter ställt i regeringens spets, och den, som
en lika egendomlig dristighet och företagsamhet ställt i
ledningen för vårt största parti?

Det förblivande intrycket av höstens ministeriella tal är
emellertid, att de föga berört det vågsamma kapitel som heter
aktuell politik. Statsministern och finansministern ha mitt
under budgetsarbetets torra mödor funnit tillfälle att tävla
med filosofiska föreläsningar i Lund och i Upsala. När
statsministern, låt vara i mycket allmänna ordalag, förirrade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 22 09:27:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1926/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free