- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sextonde årgången. 1926 /
9

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Kring Locarno. Av C. G. Westman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KRING LOCARNO 9

svagheter och de brister, på vilka bevis ofta givits under den tid
förbundet verkat. Kommer man månne icke sanningen närmare
med att intaga en mellanställning? Naturligen förmår Natio-
nernas Förbund, om det i förekommande fall kan påräkna stor-
makternas stöd och eventuellt deras militära resurser, hindra
uppkomsten av krig mellan smärre stater, men svårligen kan
det säkerställa freden, därest en allvarlig konflikt utbröte mellan
stormakterna själva. Vidare förefaller det icke kunna med fog
göras gällande, att Nationernas Förbunds verksamhet egentligen
kan sträcka sig utanför Europa och dess närmaste grannskap.
Amerikas och Stilla havets kuster, där de verkliga, allvarliga
konfliktämnena jäsa, delvis även Främre Orienten torde ligga utan-
för förbundets verksamhetsområde.

För att emellertid göra förbundet mera effektivt såsom freds-
garant i världen kom, som nyss nämnts, Gen&veprotokollet till
stånd under dånande applåder. Genom det system, som där
uppbyggts, skulle, yttrade man i protokollets kommentar, kriget
göras omöjligt, förintas och dödas. Systemet, sades det, lämnade
ingen port öppen; det förbjöd alla krig och reglerade alla tvister
till fredlig uppgörelse. Formeln uttrycktes sålunda: >Det finnes
ej någon skiljedom och säkerhet utan avrustning, ej någon av-
rustning utan skiljedom och säkerhet.” Protokollets huvudprin-
ciper voro sålunda att förhindra anfallskrig, och för att möjlig-
göra en fredlig lösning av alla mellanfolkliga tvister hade man
dels utvidgat den fasta mellanfolkliga domstolens behörighet,
dels infört obligatorisk skiljedom för alla slags tvister. Vidare
hade man skärpt förbundsmedlemmarnas sanktionsplikter med
avseende å deltagande i militär aktion mot en fördragsbrytande.

Det visade sig emellertid snart, att protokollet var ogenom-
förbart. Det var ett logiskt men icke politiskt hållbart dokument.
Det var abstrakt, konstruktivt och världsfrämmande. Därjämte
kunde med skäl befaras, att om det bleve verklighet och komme
till tillämpning, ett påbörjat krig lätteligen kunde utvecklas till
en hel världsbrand. Man måste även giva de av den Brantingska
regeringen tillkallade sakkunniga rätt, när dei sin behandling av
förbundets förmåga att utföra vad i protokollet ålagts detsamma
uttalade: >Man måste för övrigt fråga sig, om protokollets på
en gång invecklade och ömtåliga maskineri verkligen skulle bestå
provet inför den oerhörda påfrestning, som en kris, i vilken
någon av Europas stora militärmakter indragits, komme att med-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 22 09:27:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1926/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free