- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sextonde årgången. 1926 /
58

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor januari 1926 - Författning och förvaltning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

58 DAGENS FRÅGOR

särskilda önskemål måste alltid bliva ett av statskonstens kinkigare
problem.

Brännande och olöst framstår alltjämt frågan orn de demokratiska
statsskickens förvaltningsformer. Man fann* snart, att en författning
utan svårighet lät sig förändra, under det att förvaltningen med dess
mångskiftande, på långvarig praxis vilande väsen ej utan alltför
uppenbart men kunde sönderbrytas eller tvärt ombildas. Själva
byråkratismen såsom sådan utgör dock ingen motsättning till demokratismen.
Intet än så demokratiskt sinnelag behöver hindra sin man från att,
i ämbetets utövning, visa kännemärkena å fullödig byråkratism. Men
den utpräglade demokratien vill, såsom värdig avläggare av
furste-absolutismen, underlägga sig förvaltningen och fostra den till sin blint
lydige tjänare. Att förvaltningen härmed nedsjunker till ett
redskap i ett partis händer bekymrar föga,, ty enligt dogmen
representerar varje demokrati »folket». Så blir då följden, allteftersom
partierna växla vid maktens köttgrytor, en rörelse och ombytlighet även
i förvaltningen, medförande allvarsamma vådor för statslivets
regelbundna fortgång. Bekant är, hur man i Förenta Staterna sedan
årtionden sökt finna botemedel mot denna demokratiens kräftskada.
Från Frankrike har under senare år alltfler röster höjts mot
demokratiens inkompetenskultur, manifesterad främst i la camaraderie
parlementaire.

I sista häftet av Revue des deux Mondes för ar 1925 fortsätter
sålunda Charles Benoist en svidande vidräkning med »Les maladies de
la Démocratie». En republik, säger förf., citerande Montesquieu,
kräver för sitt bestånd en grund av vertu, d. a. duglighet och
redbarhet. Där dessa egenskaper saknas, när, såsom nu sker, envar anser
sig och anses kapabel till vilken syssla som helst, befinner sig
demokratien, denna »grande mangeuse dliommes», i fara. Benoist påvisar,
hurusom i Frankrike utbildat sig en sorts feodalism fullt analog med
äldre tiders. Giv du mig det, så giver jag dig detta. Ett system av
tjänster och återtjänster, där väljarna med olika band äro fästa vid
sina förtroendemän från maskineriets topp till basen. I ett sådant
system väger givetvis den verkliga dugligheten lätt emot partimeriter av
skilda slag. Representationen, och särskilt deputeradekammaren, blir
den stora härden för den samhällets åkomma B. med ett
oöversättligt uttryck kallar »le n’importequisme», frånvaron av ansvarskänsla
och redbar målmedvetenhet. Där denna sjuka sprider sig, sjunker
ofelbart förvaltningspersonalens nivå, hotande statsverksamheten med
förlamning. Kunskaper och duglighet upplösas inför kameraderiets
habila kvalifikationsmärke: »un bon garcon». »Quand la jalousie,
Tenvie démocratique’, s’en méle, ’la République des camarades’ préfére
n’importe qui pour n’importe quoi.» Sättes ej i tid stopp för delta, kan
katastrofen snart vara där.

Det vore -överdrift att framställa förhållandena hos oss såsom
analoga med de i nu nämnda demokratiska föregångsländer. Svensk
statsförvaltning har hitintills på ett i det hela lyckligt sätt förmått
hävda sin dyrt förvärvade självständighet gentemot de politiska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 22 09:27:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1926/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free