Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor januari 1926 - Författning och förvaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 59
makthavandena. Författningens omvandling sedan 1809 har, som
nämnts, knappast haft någon direkt återverkan å förvaltningen. Den
enkelhet och snabbhet i formerna, som utmärker nutida förvaltning
i jämförelse med förhållandena för hundra år sedan är ej att tillskriva
någon sorts speciell reflexverkan av det demokratiska statsskicket.
De senaste decenniernas oerhörda expansion å näringslivets områden
har tvungit förvaltningen till omläggning av sina arbetsformer likaväl
som den utgör innersta roten till demokratiens egen framväxt och
därmed till författningens parlamentarisering. Att emellertid även
hos svensk demokrati den goda viljan till radikalt ingripande i
förvaltningen förefinnes skall förvisso ej förnekas. Anledningen till att
denna omskaparåtrå icke burit rikare frukt är mindre att söka i
någon sorts ädel demokratisk självbesinning hos oss, än i den
omständigheten, att starka kulturmakter här fortbestå, vilka förmått
hindra de pådrivande andarna att göra sig gällande. Vissa under
senare år företagna remarkabla utnämningar inom statsförvaltningens
spetsar, vid olika tillfällen påtalade | Svensk Tidskrift, giva dock
oförtydbart besked om den friska viljan. Kunna då verkligen
partimeriter gottgöra i ögonen springande administrativ inkompetens?
N’importe! Är dylikt försvarligt med hänsyn till maktpåliggande
statsuppgifter? N’importe! Det gäller för de samhällsbevarande elementen
att emot* en sakernas utveckling i denna riktning göra ovillkorlig
front.
Huruvida eller i vad mån bland motiven till de i årets
statsverksproposition skisserade förslagen till omgestaltningar i Kungl.
Maj:ts kansli finnas sådana, visligen dolda, som kunna tagas till
intäkt för ovanstående betraktelser, må lämnas därhän. I och för
sig synas några av de proponerade förändringarna ha fog för sig.
Överförandet till underlydande verk av en mängd oväsentliga
små-ärenden är utan tvivel välmotiverat, ehuru den reflexionen ligger nära
till hands, att reformförslaget, framställt av en högerregering,
sannolikt hade mötts från radikalt oppositionshåll med beskärmelser
liknande dem, som läto sig höra vid genomförandet av summa
revisi-bilis, nämligen det ohemula beskärandet av menige mans rätt att få
gå till kungs. Vad beträffar anordnandet av en administrativ
prövningstid, slutande med en sorts examen rigorosum, synas skäl
otvivelaktigt kunna åberopas även för en dylik reform. Inom
utrikesdepartementet praktiseras som bekant något liknande, och hovrätterna
tillämpa ju ett strängt prövningssystem. Allt kommer härvidlag an
på sättet för prövningen och de personer, åt vilka denna
anförtros. I propositionen föreslås en nämnd, bestående av vissa
statssekreterare och expeditionschefer, vilken dels skulle pröva ansökningar
av aspiranter å kanslitjänst, innan dessa av vederbörande
departementschef antagas, och dels hade att sedermera yttra sig över
desammas tjänstgöring. I betraktande av de tendenser, som allt starkare
gjort sig gällande att låta politiska synpunkter vara utslagsgivande
vid besättandet särskilt av statssekreteraresysslan, måste den
föreslagna prövningsnämnden betecknas som givet otillfredsställande. Man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
