Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor januari 1926 - Regeringskrisen och den nya ministären i Finland - Den norska bebyggelsens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 63
närmaste åren sannolikt komma att behärska politiken i Finland:
försvarsväsendets definitiva ordnande och tullfrågan. I den förra har man
allt skäl att antaga, att regeringen skall intaga en tydligt
försvarsvänlig hållning. I tullfrågan lära väl nog agrarsynpunkterna komma
fram
Utrikespolitiskt lär inte ministärskiftet betyda förändrad kurs.
Agrarerna äro visserligen det enda parli, vilket de senaste åren klart och
tämligen exklusivt hållit på den s. k. randstatsorienteringen och givit
sitt stöd åt de planer, som herr Holsti en gång gjort till sina. Men
å andra sidan ha de följt de två senaste utrikesministrarna, Procopé
och Idman, i deras ur ifrågavarande synpunkt synnerligen försiktiga
politik. Och den nye utrikesministern Setälä, ehuru professor i
finsk-ugriska språk och av sina motståndare inom svenska folkpartiet
beskyld för nationalism uti inrikespolitiken, lär tidigare vid olika
tillfällen låtit sina skandinaviska synpunkter komma i dagen. Resultatet
torde nog bli, att den tidigare inslagna riktningen fullföljes.
Då i en parlamentariskt styrd stat en ny regering träder till, finnas
alltid de, vilka roa sig med spådomar om dess livslängd. Det har
sagts, att den nu bildade ministären sannolikt komme att falla redan
under våren för vänsterns anlopp. Å andra sidan har man i
Finlandspressen uttryckt den förmodan, att den skulle lyckas hålla sig, tills
den själv berett sig en utgång, som för de samverkande partierna år
förmånlig vid riksdagsupplösning och nyval. Kanske är det
sistnämnda alternativet det mest sannolika.
Ett arbete, som helt visst kommer att låta tala
om sig i den vetenskapliga diskussionen, är
professor A. W. Br0ggers nyutkomna bok om Det norske folk i Oldtiden
(Oslo, Aschehoug & Co, 1925, 222 s.), egentligen ett
förhandsmeddelande om ett stort vetenskapligt verk, lämnat i en serie föreläsningar,
som under livlig tillslutning hållits i Institutet for sammenlignendc
kulturforskning i Oslo. Rik på självständiga, ofta i motsats mot
äldre åskådningar framförda uppslag och tankar, fängslar den lilla
skriften genom vida utsikter och en ovanlig konkretion i
uppfattningen av de behandlade företeelserna.
Den första föreläsningen, om »Arkeologi och historia», för rätt in
i en principdiskussion av den största räckvidd. Förf. förebrår den
nordiska arkeologien, att den stannat vid vad som dock ytterst blott
är tekniska hjälpmedel, typologi och kronologi. I stället vill han nå
fråm till arkeologiens huvuduppgift, att ge en levande bild av den
kultur, från vilken det arkeologiska materialet härrör. Icke typen
men användningen skall bli grundvalen för en nyprövning av hela
det arkeologiska materialet, för dess ordnande och dess förklaring.
Metoden rullar för förf. upp alla de problem, som, delvis ur
liknande realistiska synpunkter, stå under debatt i den nutida
arkeologiska vetenskapen. Som huvudresultat framstår för Norges
vidkommande, att den primitiva redskapskulturen, byggd på sten, ben och
trä, ej kunnat undanträngas af bronsen, som aldrig i tillräcklig mängd
5. Svensk Tidskrift 1926.
Den norska
bebyggelsens historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
