Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor januari 1926 - Den norska bebyggelsens historia - Sedelförfalskning och politiska intriger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 67
het om vad man skall referera inom ett påpekandes begränsade
sidtal. Villrådig väljer man mellan »Kysten og sj0en» och »Skogen
og fjellet», mellan »Billedkunst og magi» och »Veideredskapen og
bronsene», »Stenalderens og bronsealderens kultur», »Jernet» och »Det
indre landnåm», eller mellan de två kapitel, som summera upp
undersökningens resultat i olika avseenden, »Stämmer og rike» och
»Oldtidens indeling». I verkligheten gör man nog också läsaren den
största tjänsten, om man slutar med att hänvisa honom till förf/s egen
lättillgängliga, sammanfattande och på varje punkt tankeväckande
framställning. I detta syfte lånas här ur den fascinerande tolkningen av
hällristningarnas innebörd några rader om ristningarna vid Vingen
— bilder av inemot 400 hjortar, alla löpande mot väster, mot havet,
inknackade eller slipade i fjället, mitt i ödemarken. »Hvordan»,
spörjer förf. »kan det henge sammen ät mennesker engång i fortiden
midt i dette besynderlige fje!10de har ofret så store krefter og midler
på en så uforgjenglig minnelse om deres liv? Förklaringen ligger
ikke i forandrede forhold, de har neppe vsert vesentlig anderledes
enn nu, skogen fraregnet Men den ligger i andre livsforhold hos
dem, som hugget dem». Trakten har alltid hört till de hjortrikaste
i Norge. År efter år drogo hjortarna om hösten västerut, mot havet,
och bönderna fångade dem, regelbundet som de skördade sin åker,
som en del av allt det, naturen genom årstidernas städse återvändande
växlingar skänkte till deras uppehälle. »Når hjorten om hösten»,
berättas det från 1700-talet, »trakk slik vestover, drev bönderne
flok-kene över fjellryggene og ut til de stupbratte kantene, slik så dyrene
måtte styrte ut. Her la de ved fjellfoten, lemlestet, skamslått, halvt
eller helt d0de.. . Ingen fortelling kunde gi en bedre förklaring
på Vingen-helleristningen. Skulde vi forsoke å uttrykke dens mening,
måtte det formes i meget enkle ord, som en besvergelse, en b0nn
til maktene: SkafF oss rike h0stdrifter av hjort, som vil 10pe mot
havet i vest, så vi kan styrte dem ned og få mat og klaer til vare
länge vintre.»
Sedan årsskiftet ha kontinentens tidningar haft
den stora ungerska sedelförfalskningsskandalen
till främsta sensationstema, och en rätt allvarlig politisk konflikt synes
nu vara på väg att utveckla sig ur denna obehagliga brottmålsaffär.
Fakta i målet ha omspunnits av ett så tätt omhölje av rykten,
insinuationer och dementier, att det säkert konstaterade händelseförloppet
blivit ytterligt svårt att få korn på. Dess yttre konturer torde
emellertid något så när korrekt ha framställts i en av ungerska regeringen
den 3 januari utsänd kommuniké, man må sedan tänka vad som hälst
om framställningens fullständighet eller om de slutsatser, vilka
ministerpresidenten greve Bethlen där söker draga om affärens omfattning
och brottslingarnas syften.
I mitten av december i fjol, omtalar kommunikén, blev det genom
pressen bekant, att tre ungrare arresterats i Amsterdam för försök
att utprångla falska franska 1,000 francssedlar. Ej mindre än 7,500
Sedelförfalskning oeh
politiska intriger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
