Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 26. 2. 1926 - Sockerstriden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 145
går icke i denna kalkyl den sockerindustri som ligger utanför
Svenska sockerfabriksaktiebolagets domvärjo; den åtnjuter ett högre
effektivt tullskydd (genom lägre sockerskatt), har högre
produktionskostnader pr ton och ökar naturligtvis tullbördans totala storlek.
En Mars-innevånare skulle kanske ur de nu angivna fakta draga
den slutsatsen, att sockernäringens målsmän vore de tacksammaste
beundrarna av en frikostig och långmodig svensk statsmakt — nota
bene, om den ifrågavarande gästen från en annan himlakropp vore
dålig kännare av de telluriska människornas psykologi. Intet är
nämligen i verkligheten mer ägnat att skapa otacksamhet än just en
politik av detta slag. Bästa beviset därpå är, att de anatemata, som nu
dagligen utslungas mot regering och riksdag och effektfullt illustreras
av karikatyrteckningar över hur sockerfabrikernas skorstenar krossas
av sockertoppar med påskriften »utländskt socker», icke föranledas
av yrkanden på att avskaffa eller ens sänka detta nu minst 40-åriga
»uppfostringsskydd», utan i stället av att det ej oreserverat får
utsträckas ytterligare. En ansedd skånsk vetenskapsman, visserligen i
dylika frågor ännu mer skånsk än vetenskapsman, förklarade sålunda i ett
sedermera utgivet, föredrag i Skånes handelskammare den 9
december i fjol bland många andra lika egendomliga satser, att »när det
gällt att avväga fördelarna och nackdelarna av inhemsk odling och
tillverkning eller import från utlandet, har valet längesedan utfallit
till förmån för svenskt socker, och det torde icke numera av någon
ansvarig svensk man ifrågasättas någon ändring i valet». Orn detta
betyder någonting alls måste det vara, att varje människa är
ansvarslös som icke erkänner huru stora uppoffringar som helst såsom
berättigade för att upprätthålla en inhemsk sockerproduktion som
täcker landets hela behov. Eftersom bland annat betodlingen tar jord
ifrån brödsädesodlingen, i det att denna enligt allas utsago t. o. m.
vid nuvarande låga spannmålspriser skulle komma att delvis ersätta
betodlingen, om denna ej finge ytterligare hjälp, så är det uppenbart,
att den för självförsörjning vanligen åberopade
krigsberedskapssyn-punkten i detta fall närmast talar för motsatsen.
Kravet på att man i evighet och till obegränsade belopp skall
underhålla en näring som ej kan reda sig med ett 30-procentigt
tullskydd, vilket med flere millioner överskrider de totala
arbetskostnaderna inom industrien, måste emellertid noga skiljas från förslaget
att ingripa med en tillfällig hjälp som kunde föra samma näring över
på en anständigare bas. En sådan hjälp kan möjligen anses
behövlig i nuvarande läge. Ty medan sockerpriserna under 1921 och i
synnerhet 1922 lågo långt över den allmänna partiprisnivån, allt i
jämförelse med förkrigstiden — deras index var båda åren 249, mot resp.
211 och 162 för generalindex — ha de nu fallit mycket starkt och
medfört stora svårigheter för sockerproduktionen. Det rätta hade
utan tvivel varit att under de goda åren inrätta sig på de dåliga,
men förmodligen har det ej skett, och därför är det tänkbart, att
betodlingen i stor utsträckning kan komma att nedläggas och
åtminstone råsockerindustrien gå samma väg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
