Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 26. 2. 1926 - »Filmkulturen»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 151
the king of the humbugs. Det gällde för filmindustrien att taga i
sin tjänst alla den moderna reklamens effektmedel, att egga
nyhetsbegäret genom ständigt växlande tekniska trics och att hålla
intresset för filmens manliga och kvinnliga koryféer vaket genom en till
det otroliga driven divakult. Publiken fick ej lämnas tid att
återhämta sig från den ena sensationen förr än den andra redan var
igångsatt. Sådant systemet en gång var anlagt, var det givet att det
av den hetsande konkurrensen snart nog måste drivas till det
yttersta. Så har också numera skett. Man väjer icke längre för något.
I fråga om taktlöshet och oblyghet torde de aktuella filmjournalerna
slå alla rekord. Det finnes icke en detalj i en populär filmstjärnas
privatliv som icke drages inför offentligheten och utnyttjas i
sensationssyfte, icke en småsak i dagliga vanor, klädedräkt eller
levnadssätt som icke med reklamens hjälp basunas ut för en andäktigt
lyssnande samtid. Till och med barnens värld, som ju dock i det
längsta hållits fridlyst för geschäftsmakeriet, har profanerats, och
millioner människor ha utan att reflektera närmare över saken sett
.film efter film, där en stackars pojke om sju eller åtta år släpats
fråm för att figurera i scener av den mest motbjudande
sentimentalitet. Men kritiken får aldrig tillfälle att ens i ett fall som detta
komma till tals; den drunknar i notiser om vad Jackie Googan äter
till frukost, vad han sade till presidenten Goolidge och hur mycket
hans föräldrar under sista året förtjänat på honom.
Redan genom dessa vidriga reklammetoder, vilka dagligen föras
till torgs både i dagspressen och i filmens egna specialorgan, måste
filmväsendet i längden komma att utöva ett ytterst ogynnsamt
inflytande särskilt på det uppväxande släktet. Vid ett tidigare
tillfälle (årg. 1923, sid. 140 ff.) har i denna tidskrift påpekats vådan av
den värdeförfalskning, som den moderna tävlingssporten medfört, i
det att det produktiva, hederliga arbetet tryckts ned till ett ingenting i
jämförelse med en sportprestation, utförd av någon arm- eller
benhjälte, som på ett eller annat sätt tillförsäkrats »arbetsfri inkomst»
för att ostört kunna träna för sin bedrift. Filmen hur i detta
hänseende på sitt område utövat en minst lika fördärvlig inverkan.
Framför allt gäller detta om den genre, som på senare tiden varit
den hos oss mest populära, nämligen den amerikanska s. k.
lyxfil-men. Det vore intressant att veta hur många dylika som
exempelvis under de senaste fem åren rullats på svenska biografteatrar.
Antalet skulle helt säkert vid en granskning visa sig vara otroligt stort.
Vi känna titlarna från tidningarnas annonsspalter: Otrogna fruar,
Hår skall flirtas, Ur New Yorks nattliv, Varför byta männen hustrur?
o. s. v. i oändlighet. Innehållet i alla dessa filmer är så gott som
konstant. Det är den sysslolösa, rika amerikanska överklassens
nöjesliv som utgör det ständigt återupprepade motivet. De
uppträdande leva på lyxhotell och nattrestauranter, sysselsatta med flirt
och dans, i varje ögonblick står en elegant automobil färdig att
avhämta dem, deras bostäder äro underverk av komfort, och inga
toaletter äro damerna för dyrbara liksom inga frackar välsittande nog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
