- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sextonde årgången. 1926 /
156

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 26. 2. 1926 - De polsk-franska rådsplatsmanövrerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

156 DAGENS FRÅGOR

Striden vid rådets och församlingens marsmöte — eller kanske rättare
vid förberedelserna för dessa — gäller som bekant en sekundär fråga,
nämligen om samtidig förändring av hittills tillämpade grundsatser
för rådets sammansättning.

Det är från två håll de maktpolitiska manövrerna härvid utgå.
Polen, som hittills trots rätt energiska ansträngningar ej lyckats samla
majoritet vid tillsättandet i församlingen av de rörliga rådsplatserna,
gör nu med livligt intresserat franskt bistånd krav på en permanent
rådsplats vid stormakternas sida, och i något mindre bullrande
former framställes av Spanien samma anspråk. Den spanska
diplomatien har år efter år genom underlåtenhet att ratificera den av alla
övriga makter godtagna ändringen av förbundsstadgans
bestämmelser om formerna för val av rådsmedlemmarna sökt nöta ut
motståndet mot Spaniens placering på stormaktsbänken. Ihärdiga rykten
ville för några veckor sedan veta, att Spanien rent av ämnade göra
sitt samtycke till Tysklands intagande i rådet beroende av att en
ständig rådsplats samtidigt vekes för Primo di Riveras land, men om
verkligen planer på ett dylikt ryggande av åtagen utfästelse skulle
ha förefunnits, så ha de i alla händelser nu övergivits och
högtidligen dementerats. Den tyska rådsplatsen går även Spanien med
på utan villkor, förklaras det officiöst, men sin röst vill det däremot
ej utan vidare skänka åt Po/e/i, utan fordrar i händelse av dess
upptagande som permanent rådsledamot att samtidigt få röna samma
heder. Och på detta stadium anmäler Brasilien sin kandidatur till
en eventuell tredje ny rådsplats. Den förnämsta sydamerikanska
republiken vill som portugisiskt språk- och kulturområde ej godtaga
några spanska försök att framträda som europeisk tillvaratagare av
hela det latinska Amerikas intressen. Enhällighetsregeln vid rådets
beslut i dessa ömtåliga ämnen frammanar sålunda det ena platskravet
efter det andra, och om Brasilien får sin rådsplats giord permanent,
så skulle Belgien och Tjeckoslovakien härvid starkt frestas att
framkomma med motsvarande önskemål för egen del och kunde då jämväl
för sig åberopa den delaktighet i Locarnoavtalen, som är ett av de
till Polens förmån från Warschau och Paris framförda
huvudargumenten. Tillsvidare har man emellertid i Bryssel och Prag förhållit
sig avvaktande.

Det polska kravet har motiverats något omväxlande. Mest
bestickande torde den argumentering vara, som Le Temps framförde i
en ledande artikel den 14 februari. Med indignation tillbakavisas
där alla »illvilliga inflytelsekombinationer», alla förmodanden om att
någon skulle vilja inom förbundet sätta den ena intressegrupperingen
mot den andra. Detta vore ju en oförlåtlig synd mot förbundets
helige ande, ett förnekande av Voeuvre de Geneve, vilket endast kan
utvecklas som ett verk av uppriktig internationell samverkan.
Förbundet har vuxit från 41 till 55 medlemmar. Rådets tillökning med
två valda medlemmar var ett därav framkallat provisorium, som ej
länge kan fördröja den definitiva omorganisationen, tillräckligt
motiverad redan därmed, att rådet utvecklats till att bli ett centrum

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 22 09:27:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1926/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free