Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Växlarne i templet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄXLARNE I TEMPLET 169
Ryssland och med utträde av olika makter, om ej Tyskland
läte sitt oberättigade veto falla. Tidigare utfästelser till
Tyskland förklarades ha genom dess oförsynta beteende mist sin
giltighet o. s. v. Sverige däremot nämndes blott i
förbigående såsom medvetet eller omedvetet gående Tysklands
ärenden, med större sannolikhet för det förra alternativet
(»Stockholmsandan har ej annan räckvidd än att tillåta
tyskarna att till sin förmån förfalska Locarnoandan»).
Denna fas av förhandlingarna slutade med att det blev
klart, att upprättandet av nya fasta rådsplatser ej kunde
genomtrumfas. Sveriges ombud voro enligt sina instruktioner
orubbliga på denna punkt, och Tyskland vägrade att före sitt
inträde i rådet binda sig till förmån för någondera av de inom
förbundet varandra i fråga om rådets sammansättning
bekämpande grupperna. Helt ensamt stod Sverige nämligen ej ens
inom rådet i denna fråga, och ute i församlingen hade det
anslutning från de »ex-neutrala». Särskilt förtjänar antecknas,
att till dess stödjare kan räknas också Finlands regering, som
härvidlag hade att bjuda spetsen åt, förutom sannolik
påtryckning utifrån, även inflytelserika finska kretsars arbete
för polsk orientering. På sin sida hade Sverige även en stark
engelsk opinion, som sträckte sig långt in i regeringspartiets
led. Läser man för övrigt Chamberlains nu offentliggjorda
instruktioner, så finner man, att dessa bl. a. bjödo honom
att motsätta sig Polens och Brasiliens upptagande som fasta
rådsledamöter och endast medgåvo Spaniens »anspråk på
undantagsbehandling», d. v. s. dess hugnande med fast plats
och Polens inryckande på den därigenom lediga rörliga
rådsplatsen. Denna kombinations genomdrivande var syftet med
det första, med prutmån tilltagna rådsutvidgningsförsöket.
Nästa förhandlingsstadium utmynnade i
kompromissförslaget numro två: ny rörlig plats åt Polen, utredning om
övriga anspråk. Som denna kompromissformels upphovsman
har Vandervelde utpekats, och det var under dess drivande
för högtryck, som de första eftergivenhetstecknen på svensk
sida yppade sig. De tyckas genast ha rapporterats till Briand
och av honom använts vid bearbetningen av Tyskland, ty
rikskansleren Luther omtalade fredag afton för de tyska
tidningsmännen, att han och Stresemann samma förmiddag
begärt en förhandlingspaus, enär de ville verifiera »uppgifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
