- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sextonde årgången. 1926 /
178

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Kuo Sung-Lin. Av Carl-G. Taube

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

178 CARL G. TAUBE

linnan, och Kuo Sung-lin själv står i ett hörn och ser ut att
vara utledsen på det hela. Sällskapet för övrigt gör sitt bästa
för att hålla humöret uppe till klockan fyra på morgonen.

Så gick sommaren 1925, och fram på hösten blev det, som
vanligt kan man numera säga, krig i Kina. Chang Tso-lins många
fiender och rivaler förenade sig för att driva honom ut från det
egentliga Kina, tillbaka till hans land »utanför muren», där han
hörde hemma. Yang Yu-ting måste fly från sin nya
huvudstad Nanking, Li Ching-lin och Chang Tsung-chang blevo hårt
ansatta, och till Chang Tso-lins fiender sällade sig öppet Feng
Yu-hsiang, den kristne generalen, som av missionärerna lärt sig
att ändamålet helgar medlen; när han dessutom hade bakom
sig Sovjetrysslands guld och antagligen också, om så skulle
behövas, Sovjetrysslands armé, så var han ingen motståndare
att förakta.

Jag tror att det var med tungt hjärta som Chang Tso-lin gick
i krig denna gången. Han visste ju först och främst, att han
hade emot sig en allians av snart sagt alla mera betydande
generaler i Kina, men vad värre var, han hade begynt att lägga
märke till en växande opposition bland sina egna trogna
undersåtar i Mandschuriet. Han försökte också göra en del
eftergifter och kompromisser, men Feng Yu-hsiang, numera herre
över skuggregeringen i Peking och uppeggad av sina ryska vänner,
lämnade honom intet annat val än att slåss, och så mobiliserade
han sin armé och sände sina tre bästa armékårer söderut mot
Shanhaikwan och Jehol. Den första kommenderades av general
Chang Chien, den andra av general Kuo Sung-lin och den tredje,
som kom något efter, av den unge generalen.

Det var utan tvivel den bäst och modernast beväpnade och
utrustade armé som någonsin setts i Kina, som sålunda gick att
möta Feng Yu-hsiangs korsriddare. Denne var nog heller inte
riktigt säker på om psalmsjungande skulle helt hjälpa emot
15-cm. haubitzer och aeroplanbomber, och han tog därför sin
tillflykt till sitt gamla beprövade vapen: förräderi. Hur han
lyckades komma i kontakt med Kuo Sung-lin och förmå denne att
förråda sin gamle herre förblir väl en hemlighet: att ryska
pengar hade ett visst inflytande på saken, är väl mer än sannolikt.
Faktum kvarstår, att Kuo Sung-lin, säkerligen mycket påverkad
av sin fru, beslöt sig för att med så stor del av armén som
möjligt sluta sig till Chang Tso-lins motståndare, naturligtvis

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 22 09:27:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1926/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free