- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sextonde årgången. 1926 /
180

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Kuo Sung-Lin. Av Carl-G. Taube

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

180 CARL G. TAUBE

ett ord om förräderi. Men när Kuo Sung-lin inträdde, märkte
man genast att något ovanligt var å färde. Han såg väl mer
än vanligt dyster och energisk ut, och i stället för sin kollega
general Chang Chien hade han med sig en ung man, iklädd
uniform som hans stabschef, vilken emellertid snart igenkändes
vara — madame Kuo Sung-lin. Det varade inte länge innan de
församlade kommo underfund med vad det hela rörde sig om.
Generalen började med en längre tirad om det hemska förtryck
som folket i Mandschuriet under många år varit utsatta för
under tyrannen Chang Tso-lins välde. Han hade därför, manad av
sitt samvete och sin plikt som sann kinesisk medborgare,
beslutat sig för att förena sig med »folkets armé», som Feng
Yu-hsiang med en ganska klumpig imitation av Sovjetryssland
kallar sina soldater. Han fortsatte med att förklara, att han
var fullt medveten om att en stor del av de närvarande under
många år tjänat Chang Tso-lin, och att om därför någon icke
ville vända sig emot honom, så bad han vederbörande säga ifrån.
Han tillade emellertid att han försökt förmå general Chang
Chien att följa sig, men som denne vägrat, så hade han
»avlägsnats».

Det blev tyst i-församlingen efter denna förklaring. Man hörde
kanske endast det välkända ljudet av några gevär som laddades
utanför — och ingen av de närvarande steg upp för att vittna
om sin lojalitet för Chang Tso-lin. Det var ingen som tvivlade
på vad sätt Chang Chien »avlägsnats», och hur det är så är det
ju inte så roligt att bli skjuten »på fastande mage».

Kuo Sung-lin väntade några minuter, och fortfarande som
om ingenting hänt sade han:

»Jag antar således, mina herrar, att vi äro eniga om saken.
Om en halv timme kommer jag att utdela en ny
operationsorder, vilken i stora drag är en marschorder mot Mukden. Jag
vill även påpeka att jag ej på något vis vänder mig mot den
unge generalen, tvärtom har han lovat mig sitt bistånd. Det är
endast mot tyrannen Chang Tso-lin jag för krig.»

Det sista om den unge generalen var naturligtvis ren lögn,
men Kuo Sung-lin ansåg sig vara tvungen att så länge som
möjligt inbilla sin armé detta, då den unge generalen var mycket
populär såväl bland officerare som soldater.

För att förstå de följande händelserna torde det vara
nödvändigt att med några ord redogöra för järnvägsförbindelserna i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 22 09:27:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1926/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free