Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Kuo Sung-Lin. Av Carl-G. Taube
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUO SUNG-LIN 181
södra Mandschuriet. Från Mukden utgå, som synes av skizzen,
fyra större järnvägslinjer. Först och främst den rent kinesiska
banan över Shanhaikwan till Tientsin och Peking, utefter vilken
Chin Chow ligger, ungefär sex timmars resa från Mukden.
Vidare Södra Mandschuriets järnväg, vilken går från Port Arthur
och Dairen över Mukden till Chan Chun, där den anknyter
sig till Öst-Kinesiska järnvägen till Harbin och Sibirien, och
till sist banan från Mukden ner genom Korea. De tre
sistnämnda järnvägarna äro japanska »koncessioner», d. v. s. de
äro helt japanska, halft officiella företag, och Japan har
trak-tatsenlig rätt att med egna trupper beskydda banan inom en
zon 10 kilometer på vardera sidan om linjen. Från Kou Pang
Tze går slutligen en tvärbana (kinesisk) över Newchuang —
Muk-dens hamnstad vid utloppet av Liaofloden — över till
Dairen-banan.
De upplysningar jag fått beträffande händelserna omedelbart
efter Kuo Sung-lins kupp äro helt naturligt något förvirrade. Hans
trupper och de som fortfarande voro lojala mot Chang Tso-lin
voro ju blandade om varandra utefter linjen, och ingen visste
riktigt vart de hörde. Kuo Sung-lin hade ju varit slug nog att
proklamera, att den unge generalen var på hans sida, och när
därför dennes soldater mötte de andra och tillfrågades vem de
slogos för, fingo de svaret: »Vi slåss också för den unge
generalen, vad fan skjuter ni för, idioter!» Det har berättats mig
att när den unge generalen själv fick underrättelsen om
förräderiet, försökte han per telefon förmå sin gamle vän och kamrat
att uppge företaget. Telefonförbindelserna mellan armékårerna
fungerade ju fortfarande, och det var inte svårt att ringa på till
»fienden» och be att få tala med högste befälhavaren. Men
tärningen var kastad, och Kuo Sung-lin var naturligtvis obeveklig.
»Farväl då, Sung-lin,» sade väl den unge generalen, »vi får
slåss då, men kom ihåg att det är är inte manöver denna
gången.» De hade nämligen för två år sedan som motståndare
kommenderat var sin kår i ungefär samma terräng under en
fredlig manöver!
Den unge generalen gick till sitt svåra värv med en energi
och en karaktärsstyrka, som äro värda allt beröm. Hans egen
armékår var spridd utefter linjen mellan Hsin Min och Kou
Pang Tze, i många fall uppblandad med Kuo Sung-lins trupper,
en hel del officerare opålitliga eller tveksamma, okunniga om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
