Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Bottenskolefrågan. Av Erik Wellander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOTTENSKOLEFRÅGAN 197
alldeles samma grad av säkerhet bevisa nödvändigheten av
sjuårig grundskola där, såsom fallet är i Stockholm, folkskolan är
sjuårig, och om i en framtid den obligatoriska folkskolan blir
åttaårig som i Tyskland, så gäller samma argumentering med
oförminskad eller rättare med ökad styrka, enär de gynnsamma
sociala verkningar, som den gemensamma barndomsskolan
förväntas medföra, otvivelaktigt kunna påräknas bliva starkare i
samma mån som samvaron i denna skola utsträckes. Ett
utsträckande av den för alla gemensamma folkskoleundervisningen
till sju eller åtta år vore emellertid med hänsyn till de mera
begåvade lärjungarna uppenbarligen oförsvarligt; i verkligheten
måste man redan när det gäller den sexåriga grundskolanflåta
andra skäl än de sociala fälla utslaget, om skolorganisationen
skall kunna med nödig smidighet anpassa sig efter det levande
livets krav. Om det för landsbygdens barn är lämpligt, att de
under de sex första skolåren få stanna i hemmet, om det för
barnen på många mindre orter är bättre att ha tillgång till
fyraårig realskola på orten än till en låt vara pedagogiskt överlägsen
sexårig realskola på annan ort, om det även i de största
städerna för barn, som först efter avslutad folkskola välja den
teoretiska studievägen, är fördelaktigt, att en för dem avpassad
studiegång lägges till rätta, så är allt detta intet tillräckligt skäl
för att de barn, som bo i städer med realskola och som utan
svårighet kunna tidigare bestämma sig för den teoretiska
studievägen, skulle pressas in i en studiegång, som uppenbarligen icke
är den bästa som för dem kan anordnas. Å andra sidan får
det icke förbises, att, som ovan antytts, för stora kategorier av
barn en på avslutad folkskola byggande högre skola är den
lämpliga skolformen, och att en dylik skolform, även om den
kan uppvisas vara behäftad med vissa brister, dock måste av
både sociala och praktiska skäl förbli i tillbörlig utsträckning
representerad i vårt svenska skolsystem.
Den pedagogiska svagheten hos den på sexårig odifferentierad
folkskola byggande realskolan ligger i öppen dag. Om av en
tioårig studietid sex år anslås till folkskolans kurser och endast
fyra år till realskolans kurser, som dock måste omfatta bland
annat tre främmande språk, så är detta tydligen ingen rationell
fördelning av den disponibla tiden. Disproportionen mellan
kursernas omfattning och den till dem anslagna tiden är alltför
ögonskenlig. Ingen pedagog skulle utan yttre skäl av tvingande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
