Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 30 mars 1926 - Jubileumspublikationen om svenska riksdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 205
publikation, äro visserligen nu ur räkningen, men det bemyndigande
för verkställigheten, som riksgäldskontoret erhållit, är så vidsträckt,
att mycket fortfarande synes vara oavgjort beträffande både
planläggning och detaljer. Och det kan icke nekas, att därvidlag åtskilligt
finnes att skäligen erinra vid kommitterades yttrande.
Kommitterade ha föreslagit och riksdagen i princip gillat, att det
stora verket skall omfatta omkr. 14 volymer, behandlande dels
riksdagens historia, dels riksdagsskickets moderna utformning. Härom
är intet annat än gott att säga. Men den tänkta fördelningen mellan
dessa olika partier väcker desto mera tvivelsmål. För den historiska
avdelningen fram till 1866 beräknas högst 6 volymer, för utvecklingen
därefter och det nuvarande riksdagsskicket intill 8 volymer; siffrorna
äro naturligtvis ej alldeles fixa, en förskjutning kan tänkas till 7 + 7
men också till 5 + 9. Nu är det ju i och för sig ganska naturligt,
att en framställning av just nuvarande seder och bruk, uppgifter och
maktbefogenheter kräver jämförelsevis stort utrymme, ty sådana
spörsmål som kamrarnas beslutformer och utskottsinstitutionen kunna
icke tillfredsställande behandlas med allenast material från tiden
1867—1926 utan kräva återblickar på föregående praxis, ofta säkerligen
med ganska fordrande detaljstudier. Men trots detta erkännande
förefaller det vara en orimligt stark proportion till den senaste tidens
förmån, så överdriven, att man väl kan säga, att med denna
fördelning bleve den historiska delen föga annat än en sorts inledning,
ett mer eller mindre hedersamt bihang, till berättelsen om hur det
just nu går till i riksdagen.
Intrycket härav skarpes, då man tar del av kommitterades förslag,
vad de olika volymerna skulle innehålla. Som uppgifter i varje
särskilt fall för åtminstone en självständig volym angivas från den
moderna tiden: riksdagens sammansättning och partisammanslutningar;
konstituerande och avslutning, förfarande i kamrarna; utskottsväsendet;
finansmakten; lagstiftningsmakten och riksdagens speciella
förvaltningsområde; ministeransvarigheten och interpellationsinstitutet;
statsrevisionen samt J. O. och M. O. Samtidigt beräknas inom den
egentligen historiska avdelningen en eller möjligen två volymer för
utvecklingen fram till år 1600, två volymer för frihetstiden och det
gustavianska skedet, samt för 1600-talet och det återstående 1800-talet
vartdera en volym.
Naturligtvis kan man mycket väl fylla de för den nuvarande tiden
beräknade volymerna medelst utförliga referat, huru det i ett och
annat hänseende tillgått och tillgår från riksdag till riksdag. Den
ursprunglige förslagsställaren, herr Värner Rydén, har i denna del
givit vägledning genom ett par i riksdagen hållna i och för sig mycket
intressanta anföranden om växlande praxis beträffande gemensam
votering. En på sådant vis åstadkommen materialsamling kan visst
ha sitt värde och bör vara speciellt uppbygglig för de ännu levande,
som på sin tid deltagit i förfarandet; kanske är det också ur s. k.
parlilöshetssynpunkt säkrast att stanna vid dylika utredningar. Men
om de skola ha någon som helst varaktig betydelse, få de ingalunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
