Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 30 mars 1926 - Jubileumspublikationen om svenska riksdagen - Den tyska bokindustriutställningen i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206 DAGENS FRÅGOR
hejdas vid gränsen 1866. Våra utskott, sammanjämkningsförfarandet
och den gemensamma voteringen, statsrådsansvarigheten, statsrevisionen
o. s. v. — alla dessa institut bottna i förhållanden, som icke ens få
dateras 1809 utan gå tillbaka till frihetstiden, stundom ända till
1600-talets riksdagsskick. Ett verkligt vetenskapligt värde få
materialsamlingarna endast, därest de gå tillbaka till dessa äldre
omständigheter och visa såvitt möjligt hela utvecklingslinjen. Det är likväl
ganska oklart, huru vederbörande tänkt sig detta, om dylika
äldretids undersökningar skola hänvisas till den historiska avdelningen
eller om de skola ingå i den moderna statsrättsliga delen. Är det
förra förhållandet, så är utrymmet för den historiska delen alldeles
för snävt beräknat; menas det senare, så måste otvivelaktigt den
statsrättsliga avdelningen ganska avsevärt utökas.
Fråga är väl, om icke det enda rationella vore en uppdelning efter
annan synpunkt än den kronologiska. Sålunda dels en
riksdagskrönika, som fördes fram till dessa yttersta dagar, dels en rad
stats-rättsligt-historiska detaljundersökningar, som leddes från nuet tillbaka
till äldsta skönjbara tider. Möjligt är, att detta varit kommitterades
avsikt, men i så fall är gränsen 1866 ej blott meningslös utan verkar
förvillande. Ty om krönikan i sammanträngd form berättade, vad
som verkligen skett och vilka former som utbildats, bleve det den
statsrättsliga undersökningens uppgift att konstatera, varför dessa
former och dessa maktförhållanden tillkommit, och därvid kan ingen
tidsgräns för granskningen fixeras.
Alltnog, här är åtskilligt att allvarligt överväga. Vid en så
storslaget lagd frikostighet, som riksdagen i detta fall visat, är det av
högsta vikt, att medlen också bli så använda, att den vetenskapliga
forskningen därigenom lämpligen befordras. Därför är det också
nödvändigt, att alla skäliga invändningar och erinringar prövas, medan
fältet ännu är fritt och nödiga förändringar i planen kunna
verkställas.
För tio år sedan, det vill säga vid en
tidpunkt då Europa som bäst var upptaget
av att »med blodröd penna» revidera sina räkenskaper från de senast
förflutna decennierna, begagnade Tyskland tillfället att hos oss
föranstalta en utställning av det bästa som tysk teknik och konst i
förening lyckats åstadkomma på bokframställningens område. Inom
Sveriges fackintresserade kretsar torde denna utställning ha
efterlämnat ett utomordentligt starkt intryck. Det föreföll som om man
från tyskt håll velat hos oss inprägla, att det gamla uttrycket »inter
arma silent musse» icke längre för Tysklands vidkommande ägde
berättigande. Medan artilleriet sjöng sin dova sång vid Somme och
Weichsel, arbetade pressarna ostört i Leipzig och Berlin, och hur
hårt än den engelska blockaden drog åt sitt järnband kring den tyska
industrien, fanns det dock ännu alltjämt kvar resurser tillräckliga för
att kunna åstadkomma resultat, som ett från krigets beska realiteter
befriat land knappast skulle varit i stånd att prestera. Låt vara att
Den tyska
bokindustriutställningen i Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
