Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 30 mars 1926 - Den tyska bokindustriutställningen i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 207
i ett och annat, kanske för övrigt icke så få, fall experimentlusten
och nyhetsbegäret fått tränga sig fram på den goda smakens
bekostnad, så var dock i stort sett det som visades av den allra högsta
konstnärliga och tekniska kvalitet. Men det var icke blott lyxtryck
och prakteditioner, avsedda att begravas i rika samlares
privatbibliotek, som utställningen omfattade. Tvärtom utgjordes en mycket
avsevärd del av materialet just av det som ett lands bokindustri mer
än allt annat har intresse av att frambringa, nämligen på en gång
solida, goda och billiga böcker. Med häpnad konstaterade man vad
de stora tyska förlagen kunde sända ut och sälja för ett
genomsnittspris av 2 å 3 mark. Rekordet torde väl ha satts av den på
Insel-Verlag i Leipzig av Erich Schmidt utgivna Goetheupplagan, ett
förträffligt urval ur Goethes verk, omfattande samtliga hans
betydelsefullaste arbeten med goda, lättillgängliga kommentarer, utgörande sex
vackra volymer om tillsammans över 3,000 sidor, inbundna i
smakfulla gröna pappband, allt betingande ett pris av 6 mark. En dylik
upplaga till ett sådant pris kan knappast kallas annat än ett
trycktekniskt storverk, ur bildningssynpunkt vida mera betydelsefullt än
ett tjog lyxtryck och bibliofilupplagor, som i många fall aldrig nå till
att bliva lästa. Otvivelaktigt fingo just dessa billiga och vackra tyska
böcker under de följande åren en ej ringa spridning i Sverige, och
även de svenska förlagens produktion blev ej oberörd av deras
inflytande, f om man än — lyckligtvis — ingalunda använde dem som
direkta förebilder utan endast självständigt omformade deras uppslag.
Så kommo nederlagets och förvirringens år, och den tyska
bok-industrien, som tidigare vant sig att leva i högkonjunkturens tecken,
fick plötsligt erfara depressionens, materialbristens och
arbetarorolig-heternas alla bekymmer. De tyska bokpressarnas alster buro
sorgliga vittnesbörd om tidernas hårdhet. Där man förut sett elegans
och soliditet, mötte man nu den bedrövligaste surrogatteknik.
Illaluktande och klibbande trycksvärta, smutsgrått papper, trasiga typer och
pappband, så dåliga att de sprucko upp i ryggen även under den
aktsammaste läsares händer, hörde till regeln. Även de ryktbaraste
och traditionsrikaste förlagen, som sedan ett sekel eller mer med ära
framträtt i den tyska bildningshistorien, drogos hjälplöst med i
förfallet. Det såg ett ögonblick ut som om allt vad decenniers arbete
åstadkommit på den tyska bokindustriens område skulle vara förspillt.
Men då äntligen yrselperioden inom Tysklands ekonomiska liv
efterföljts av en om också långsamt fortskridande konvalescens, dröjde det
icke länge förrän även tryck- och förlagsverksamheten på nytt
började återtaga sina gamla former. Traditionernas förpliktande kraft
visade sig mäktig nog att tvinga tillbaka den förvirringens anda, som
alltför länge fått driva sitt spel i Gutenbergs land. De på
bokindustriens område tekniskt och konstnärligt ledande personligheterna
knöto åter vid på samma punkt, där utvecklingen hejdats av krigsårens
kaos. Återigen satte man in sin energi på förverkligandet av samma
mål som tidigare, skapandet av en tysk bokstil, motsvarande på en
gång den konstnärliga smakens och det praktiska behovets krav. Att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
