Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Ekonomi och världsfred. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EKONOMI OCH VÄRLDSFRED 217
kriget. Det har varit oljan som därvid stått i främsta ledet, och
att just på den punkten har förekommit en ganska stor portion
vidskepelse är troligt, men givetvis har det också gällt stora
ekonomiska realiteter. I princip erbjuder detta dock inga
egentliga svårigheter, ty det allmänna föreställningssättet står
sannolikt här närmare den ekonomiska verkligheten än på något annat
hithörande område. Dessutom torde just oljefrågan och i
sammanhang därmed vissa andra internationella råvaruproblem
komma till behandling i ett följande häfte av denna tidskrift, så
att jag skall ej nu fördjupa mig däri.
Så vitt jag förstår, kommer motsatsen också att bli ännu
viktigare och mer djupgående i fråga om en annan av de primitiva
produktionsfaktorerna, nämligen arbetskraften eller befolkningen
själv. Vad som därvid har kommit att betyda så mycket är den
allt större olikheten i befolkningsutveckling och i syn på
befolkningsutveckling i olika länder. De flesta väst- och
mellaneuropeiska samhällen hade redan före kriget i handling om än icke
i ord övergått till det malthusianska idealet, d. v. s.
återhållsamhet i fråga om folkökningen; och efter kriget har denna
tendens tilltagit i helt enkelt häpnadsväckande grad. Särskilt har
den nu gripit Tyskland, som först ganska kort före kriget hade
kommit i någon väsentlig mån under dess inflytande; ännu
1901—1910 hade det sistnämnda landet en nativitet av 33 per
1,000 inv., mot 21 för år 1923 och 201/* för 1924, sålunda en
nedgång med mer än en tredjedel på två årtionden. På den
andra sidan stå emellertid fortfarande dels vissa sydeuropeiska
stater, sådana som Italien och Spanien, dels hela Östeuropa,
framför allt Balkanhalvön och Ryssland, samt till sist och i
längden sannolikt viktigast tydligen mycket stora delar av den till
fullt en milliard människor eller kanske tre femtedelar av
människosläktet uppgående befolkningen i Asien, fram till och i
synnerhet vid Stilla havets kuster.
Den spänning mellan olika länders befolkningsutveckling som
här föreligger har ytterligare skärpts genom att kriget utövat så
olika verkan i olika länder, nämligen förstört
produktionsutrustningen hos de krigförande, men även hos dem i mycket olika
grad, och å andra sidan lämnat de neutrala jämförelsevis
oberörda. Då länder sådana som England och de skandinaviska
staterna höra till de minst krigsskadade och samtidigt förete en
mycket svag folkökning, har nämligen härigenom uppstått en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
