Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Ekonomi och världsfred. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EKONOMI OCH VÄRLDSFRED 225
stiska» samhället, ty kapitalet fyller samma funktion alldeles
oberoende av vem som är dess ägare, och tanken svindlar vid de
komplikationer som skulle bli en följd av kapitalimport och
kapitalexport i »statskapitalistiska» eller socialistiska samhällen,
där det bleve en Haupt-und Staatsaction var gång en dylik
atfär skulle göras.
Jag har nu senast uppehållit mig vid internationella
kraft-spänningar som sammanhänga med rätt förstådda eller
missförstådda ingripanden mot kapitalrörelserna, men sådana motsatser
äro ingalunda en följd enbart av ingripanden; kapitalrörelserna
skulle medföra internationella komplikationer, också om de
lämnades fria. Den nyare historien är i själva verket full av
synnerligen allvarliga internationella konflikter just till följd av
genomförda kapitalöverflyttningar, och till någon liten del kan rent av
den politik jag nyss kritiserat fmna ett berättigande däri.
Vad först beträffar den utländska upplåningen, har den varit
en fruktbar källa till internationella konflikter i samband med
låntagande länders inträdda eller befarade insolvens eller
ovillighet att fullgöra ingångna förbindelser. Mest ingripande av dessa
konflikter var väl Egyptens ockupation genom engelsmännen
1882 och dess förvandling till en del av det brittiska väldet som
sista följd av att khediven icke betalade sina skulder till engelska
och franska fordringsägare, vilka därefter satte sina regeringar i
rörelse. Ett annat exempel förekom 1902—1903, då tre
europeiska stormakter skickade en krigsflotta mot Venezuela för att
få bukt med dess betalningsovillighet. En lång rad av
stormakternas ingripanden i Kina, inberäknat internationaliseringen av
det kinesiska tullväsendet och övertagande av olika järnvägar,
har sammanhängt med de olika lånen, och på Balkanhalvön har
samma historia upprepat sig. De förvirrade
penningförhållandena under och efter världskriget ha aktualiserat problemet i en
ny form, och sådana bestämmelser som Finlands s. k.
obligationslag av 1921, med ensidig befrielse för låntagaren från att
fullgöra sina förpliktelser enligt avtalens ordalydelse, innebära i
verkligheten allvarliga tillbud till internationella komplikationer.
Men utländska kapitalplaceringar i form av aktie-eller
fastighetsinnehav äro — kanske ej starkare men åtminstone — tätare
anledningar till internationella konflikter. Ett lands närings- och
skattelagstiftning kommer nämligen i dessa fall att på det
intimaste beröra utländska intressen. Största exemplet härpå är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
