- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sextonde årgången. 1926 /
226

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Ekonomi och världsfred. Av Eli F. Heckscher

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

226 ELI F. HECKSCHER

utan tvivel boerkriget, som sannolikt hade sin viktigaste orsak i
att de starka engelska kapitalistintressena i guldgruvorna råkat
i en olöslig motsats till Transvaals behandling av utlänningarna.
Men striden om råvarutillgångarna tar över huvud taget ofta
denna förrn, då det icke går för ett land att tillägna sig såsom
del av sitt område de landsdelar där resurserna förekomma; och
ett annat välkänt exempel är den revolution som Förenta
staterna ställde till för att få Panama-kanalen i sina händer. För
vår egen del var begränsningen i utlandets intressen i
Grängesbergsbolaget ett första steg till en definitiv reglering av den
åtminstone ur utländsk synpunkt särdeles ovälkomna
begränsningen i vår malmexport, och utländska intressen i vårt
skogsbruk ha spelat sin roll i samband med den svenska
skogslagstiftningen.

Hela min föregående framställning åsyftar att visa, att dessa
motsatser visserligen delvis bero på mänskligt oförstånd i fråga
om de ekonomiska sammanhangen men delvis också bygga på
en verkligt olöslig motsats mellan det världsekonomiska och det
nationalekonomiska intresset och en ännu starkare mellan olika
länders ekonomiska intressen. I den mån man vill världsfreden,
har man icke lov att sluta ögonen för detta ulan måste skapa
former och medel som tillåta en avvägning av dessa motsatta
intressen och deras utjämning.

Likväl har jag i det föregående icke alls uppehållit mig vid
det område där motsatserna kanske låta allra mest tala om sig,
nämligen på det internationella bytets eller handelns område. Det
är en alldeles för stor fråga att ens kunna upplinjeras i slutet
av en artikel, och jag måste nöja mig med ett — i detta
sammanhang icke bevisat — påstående, att oförnuftet här sannolikt
spelar en större roll i riktning av att skapa ekonomiska
motsatser mellan folken än på något annat område, men att
motsatserna å andra sidan icke helt äro uttömda därmed utan även
delvis bottna i ofrånkomliga ekonomiska fakta.

Vad skall man då göra? Lösningen kan icke vara annat än
en kompromiss, så länge staterna över huvud ha någon
självständig existens och världens gemensamma intresse alltså icke
ensamt kan och får ge utslaget. Man måste avväga de olika
ländernas behov emot varandra, sörja för en ordning som så vitt
möjligt tillgodoser både det ena och det andra men intet av dem
helt. Detta kan endast ske genom en överstatlig rättsordning,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 22 09:27:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1926/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free