Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Den vite mannen i Mittens rike. Av Bertil A. Renborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240 BERTIL A. RENBORG
vecklingen numera torde få anses sakna praktisk betydelse för
Kina. I verkligheten äro dessa koncessioner eller settlements
små stater i staten och hava under den utländska
administrationen utvecklats till de mest betydande centra för handel, industri
och andra näringar. I en del fall ha landområdena av Kina
utarrenderats till viss eller vissa makter. I andra fall är
området alltjämt kinesiskt men lokal självstyrelse’medgiven för där
bosatta utlänningar. De viktigaste koncessionerna eller
settle-menten äro belägna i Shanghai, Hankow, Tientsin och Kanton.
De finnas dock i åtskilliga andra hamnar. I Tientsin funnos
före världskriget icke mindre än 12 olika koncessioner.
Efter de obehagliga erfarenheter, som makterna hade under
boxarupproret år 1900, då de främmande legationerna i Peking
och alla utlänningar där hotades med fördärv, skaffade sig
makterna rätt att med militärmakt besätta ett särskilt område i
Peking, det s. k. legationskvarteret, ävensom att hålla garnisoner
å vissa platser i norra Kina i syfte att alltid tillförsäkra Peking
fri kommunikation med havet. I Tientsin finnes nu en garnison av
6—8,000 man utländska trupper. Sedanrevolutionsårenl911—1912
hava makterna hållit Peking-Mukden-banan under militär
bevakning för att förhindra avbrytandet av järnvägsförbindelserna
från Peking till havet.
Makterna funno det dessutom nödvändigt att till skydd för
utlänningarna i Kina och deras egendom förlägga större eller
mindre flottstyrkor till kinesiska farvatten. Man grundar sig på
vissa fördragsbestämmelser om rätt för utländska krigsfartyg att
avlägga besök i kinesiska hamnar. Flottavdelningarna bestå
dels av större fartyg, vilka kryssa å Kinakusten i anslutning till
makternas närbelägna besittningar, dels av små kanonbåtar, som,
förlagda till olika traktathamnar, göra vakttjänst å floderna i
det inre. Betydelsen av denna bevakningstjänst framträder i
ganska klar dager i belysningen av det faktum, att icke mindre
än omkring 35 utländska krigsfartyg koncentrerades till Shanghai
under de främlingsfientliga oroligheterna där sommaren 1925.
I fördragen fastslogs också principen, att Kina icke skulle
uttaga högre import- elle rexporttullar än dem, som bestämts genom
särskilda avtal mellan Kina och makterna. Härigenom är Kina
förhindrat att pålägga högre tullar än 5 % ad valorem.
Anledningen till denna bestämmelse var den, att tullarna tidigare
utgått efter synnerligen godtyckliga och på olika platser varierande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
