Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Litteratur - Medeltidens svenska rimkrönikor i ny dräkt. Av Gottfrid Carlsson - Aron Rydfors: Svenska medeltidens rimkrönikor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
MEDELTIDENS SVENSKA RIMKRÖNIKOR I NY DRÄKT
Svenska medeltidens rimkrönikor. Fritt återgivna och
sammanförda av Aron Rydfors. 2 delar. Stockholm, Bergvalls förlag 1925.
Kr. 16:50.
Det är en egendomlig händelse, att av vår äldre historiska litteratur
just de verk längst fingo vänta på tryckpressen, vilka, avfattade på
modersmålet, genom hela sitt framställningssätt mest voro ägnade
att tillvinna sig en vidsträckt läsekrets och bli en omtyckt folkläsning.
Mäster Olofs Svenska krönika är, på samma gång den i en för
dåtida förhållanden synnerligt hög grad utmärkes av forskningens
förtjänster och den historiska kritikens skärpa, genomgående skriven
som en folkbok och enligt författarens egna ord tillkommen just
»för deras skull, som enfaldige äro, att de skola härav få någon
rättelse», men då arbetet i närmare trenne århundraden kom att
spridas allenast genom handskrifter, förfelade det väsentligen detta
sitt folkliga syfte, för vilket det från början genom sin
språkbehandling och genom den osmyckade och dock medryckande
skildringen hade ägt de yppersta förutsättningar. Och ehuru krönikan
omsider år 1818 befordrades till trycket och sedermera två gånger ånyo
utgivits, är den ännu i dag föga mer än till namnet känd av en större
historiskt intresserad allmänhet. Samma öde har drabbat Peder
Swarts livliga och ofta drastiskt verkningsfulla teckning av Gustav
Vasas befrielsekrig och första regeringsår. Även den är i stil och
framställning av utpräglat folkligt kynne och hade sålunda bort kunna nå en
bred publik men fick likväl ligga otryckt ända till 1870. På ungefär
enahanda sätt förhåller det sig med våra medeltida rimkrönikor. De
vunno visserligen avsevärt tidigare, partiellt 1616 och fullständigt 1674,
för första gången det tryckta ordets offentlighet, men till gengäld
hade redan då den efter deras tillkomst försiggångna språkliga
utvecklingen gjort det för dem svårare än vad fallet var med de
nyssnämnda båda prosakrönikorna att på ett såpass sent stadium bli en
i vidare kretsar uppskattad historisk lektyr; och dock hade de ju,
om de i tid gjorts mera allmänt tillgängliga, både genom form och
innehåll haft de bästa tänkbara betingelser för att ernå en sådan
uppskattning. För nutida svenskar, bortsett från filologer och
historiker av facket, ha de hittills varit en tillsluten bok, om vilken man
icke ägt någon annan kunskap än den som förmedlats av modern
litteratur och där förekommande spridda citat ur kröniketexterna.
De anmärkta omständigheterna torde få anses på sitt område
ganska väl belysa och återspegla den brist på historiskt sinne, för
vilken vårt folk med rätta har anklagats, och de utvisa därjämte i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
