Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 10 maj 1926 - Rättskipning och offentlighet - En svensk vetepool
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268 DAGENS FRÅGOR
i detta fall föga båta, när konkurrensen och i övrigt de rent
ekonomiska intressena tala sitt tydliga språk. Återstå då
lagstiftningsåtgärder. Att härvidlag tänka på censur i någon form får väl utan
vidare avföras från det möjligas område. Av de intressen, som
tidigare betecknats såsom uppmärksammade av lagstiftaren, har
partens skyddande mot obehörig offentlighet på senare tid ju i flera
avseenden tillgodoselts. Vad det gäller är att förhindra den »psykiska
smitta», som ovedersägligt befordras genom brottmålsjournalistikens
nuvarande form. Här föreligger ett intresse, vari även det allmänna
uppenbarligen har del. Närmast till hands förefaller att fortsätta
på den väg gällande lag anvisar för offentlighetens inskränkning.
Vidgad befogenhet sålunda för domaren att förordna om handläggning
inom slutna dörrar, samt eventuellt utsträckning av
Tryckfrihetsförordningens förbud för rättegångshandlingars publicering. Intet
partipolitiskt inkast synes rimligen kunna göras mot en dylik utbyggnad
av nuvarande lagstiftning. Ingen skall på allvar kunna göra gällande,
att rättssäkerheten härigenom i något avseende skulle förringas. Men en
källa till åtskillig osundhet skulle åtminstone till viss grad vara tilltäppt.
Frågan om avhjälpande av jordbrukets betryck har genom
den under senare tid dryftade planen orn en vetepool
inträtt i en ny fas. En sammanslutning av lantmännen själva borde
ju vara det bästa medlet för att hålla priset på vete högre och
framför allt stabilare än hittills, varigenom gällande tullsats bleve
effektivare. Det är alltså ej frågan om enbart självhjälp, ty tullen är
ju en förutsättning, men likväl om ett vapen, som lantmännen skulle
gripa med egna händer. För kooperation i mindre skala har ju
jordmånen visat sig rätt gynnsam och riksorganisationer ha vunnit
stor anslutning, så länge deras befogenhet varit begränsad till mindre
väsentliga uppgifter. Varför då tveka för en sammanslutning av
större mått och stridbarare art? Planen har skisserats flera gånger
under senare brydsamma år och senast av den kände ivraren för
jordbrukets sak direktör G. Leufvén.
Mönstret tycks vara hämtat västerifrån, i det att särskilt
motsvarande organisation i Kanada tjänat till ledning. Vetepoolen därstädes
är nämligen numera sannolikt världens största företag i
spannmålsbranschen. Den har övertagit uppgiften att direkt från odlaren, utan
förmedling av börsen eller exportörer, till utlandet försälja en mycket
stor och efter vad det tycks ständigt växande del av landets
spannmål. En sammanslutning av svenska lantmän borde ju då kunna
göra den inhemska marknaden och sig själva samma tjänst. Frågan
dryftades särskilt vid Lantbrukssällskapets möte hösten 1925, dock
utan synbart praktiskt resultat. Och man måste erkänna att
planläggningen verkade rätt diffus. Eller vartill skulle den därvid
såsom huvudsyfte förordade upplysningsverksamhet rörande
marknadens läge o. d. tjäna, då Sveriges allmänna lantbrukssällskap redan
länge verkat i samma syfte, för att ej nämna många andra organ
för upplysningsverksamhet?
En svensk
vetepool.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
