Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Nationernas förbund och minoritetsskyddet. Av Fredrik Johannesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296 FREDRIK JOHANNESSON
sig under rumänsk suveränitet och mot vilka den rumänska
regeringen tillämpade en särskild agrarlagstiftning med
expropria-tionsförfarande, som av kolonisterna ansågs stå i strid mot
gällande minoritetsavtal. Även här ingrep rådet, men det visade
sig, dels att många innehavare av kolonaten icke bodde i
Rumänien, dels att de av ungerska regeringen på sin tid fastställda
kontrakt, som reglerade kolonisternas ställning, voro så strängt
avfattade, att den rumänska regeringen enbart på grund av
begångna kontraktsbrott verkligen skulle kunna tillägna sig
betydande områden. Rådet åstadkom 1925 en uppgörelse i godo
på så sätt, att rumänska regeringen skulle betala de kolonister,
vilkas egendom bleve föremål för expropriation, en summa av
700,000 guldfrancs utöver den, som tillkomme dem i kraft av
agrarlagens bestämmelser. Dessutom förband sig rumänska
regeringen att icke begagna sig av de genom kontrakten lämnade
möjligheterna till indragning eller åter köp av kolonisternas
återstående jord.
Det torde vara uppenbart, att de tyska kolonisterna i Polen
och de ungerska i Rumänien hade varit utlämnade på nåd och
onåd till sina vedersakare, därest icke minoritetsgarantierna
funnits. I dessa synnerligen betydande fall ha bestämmelserna i
stort sett verkat tillfredsställande. Nämnas kan även, att rådet
ingripit till följd av judiska klagomål mot en ungersk lagstiftning,
som begränsade tillträdet till universiteten för de olika
nationaliteterna i proportion till deras storlek inom staten (»numerus
clausus»). Ungerska regeringen lyckades emellertid övertyga
rådet om att lagen var av provisorisk natur och hade till
ändamål att förhindra en överproduktion på ämbetsmän sanat att
den slutligen icke på något sätt åsidosatte den judiska
befolkningens intressen. — Behandlingen av den bulgariska minoriteten
i Grekland och av den polska i Litauen har också varit föremål
för rådets speciella uppsikt. Vissa förhållanden i Oberschlesien
ha dragits inför den fasta mellanfolkliga domstolen, som just i
dagarna avkunnat utslag i för den tyska befolkningen gynnsam
riktning.
Att minoritetsskyddet sålunda visat sig verksamt i viktiga fall,
är uppenbart, men att det icke löst minoritetsproblemet, är lika
säkert. Man behöver icke tvista om vare sig övergrepp eller
underlåtenhetssynder från rådets sida. Fältet står öppet för
förbättringar. Förslagen till dylika ha också varit många. Sålunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
