Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Pingstväckelsen och Sveriges religiösa folkrörelser. Av E. H. Thörnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300 E. H. THÖRNBERG
här, han biträddes av C. O. Rosenius och samarbetade med P.
Wieselgren. Och det skedde i en tid, då de alltmer tätnande leden
av ungt folk såsom resultat av de höga födselsiffrorna under
århundradets andra och tredje decennier började stiga fram i de
trånga villkoren, bland brännvinspannorna och kring
kyrkogårdarnas mångfaldiga nyligen öppnade koleragravar. Han gjorde
sin insats bland de strävanden, som hos oss påskyndade
liberalismens stora genombrott. Och i detta sammanhang skola vi
ihågkomma, att både läseri- och nykterhetsrörelserna hade en
specifik betydelse för allmogens ungdom. De bragte åt denna
en fostran, som gjorde den alltmer skickad att inta den politiska
maktställning, som bereddes bondeklassen genom 1865 års
representationsreform.
Den organiserade metodismen kom hit såsom ett utsprång på
den amerikanska, biskopliga grenen. Och denna företrädde
en bland de yppersta bärarna av den nya världens religiösa liv,
såsom detta präglat och präglats av de ekonomiska, politiska
och allmänt kulturella gestaltningarna där ute.
Här i Sverige har metodismen utmärkt sig för begåvade talare.
Det var en tid, då en och annan av dess predikanter kunde
bland sina regelbundna åhörare räkna professorer inom såväl
den filosofiska som den teologiska fakulteten i Upsala, höga
hovfunktionärer och officerare, representanter för vitterhet,
vetenskap och konst i huvudstaden. Men samfundet som sådant
fick aldrig någon egentlig växt här. Åhörarskarorna förvandlades
icke till medlemsskaror. Den metodistiska väckelsen i svenska
bygder stelnade gärna i institutionella former med främmande
drag. Och samfundet har stått för nära den svenska
statskyrkan, men också för långt från det svenska folket.
Å andra sidan ha vi pingströrelsen. Den har förstått att tända
flammande eldar uppe på höjderna.
Mysticism och extatism ha ju stundom bildat mer eller mindre
integrerande delar av märkliga företeelser inom det svenska
from-hetslivet. Vi behöva blott erinra om åtskilliga drag hos den
radikalare pietismen på 1700-talet, roparsekten, Erik Jansismen,
Isestadianismen. Även i religiöst hänseende har nog svensken
en viss benägenhet att gå a outrance — i vilken grad detta har
att göra med den yttre, fysiska omgivningen, får överlämnas åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
