Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Pingstväckelsen och Sveriges religiösa folkrörelser. Av E. H. Thörnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302 E. H. THÖRNBERG
» -samf unden inte mer än 18 — 19,000 medlemmar. Rörelsens
växt där borta är sålunda på intet sätt jämförbar med dess
utbredning i vårt land.
Det kan ingalunda sägas, att pingströrelsen i Sverige haft eller
har män av sådana mått som, t. ex., baptismen haft — låt oss
endast nämna Anders Viberg, K. O. Broady, Vilh. Lindblom.
Det är för övrigt naturligt att i detta sammanhang erinra om
baptismen: i väsentlig mån har pingstväckelsen sitt ursprung
därifrån. Men det är på visst sätt en anomali. Ty baptismen
har just i sin doplära en rationell utgångspunkt.
Sven Lidman är väl den märkligaste företeelsen inom
pingströrelsen. Men den ställningen intar han icke genom sina speciella
egenskaper som andlig förkunnare. Det är den omvände
belle-tristen, som väcker undran och beundran framför allt inom de
vidsträckta hel- och halvbildade kretsar, varest
konstnärsförgud-ningen härskar. Han är eldsjälen, som det länge sprakat kring.
Han har tjusat och eggat som naturalistisk extremist i sitt
skönlitterära och som aktivist i sitt politiska författarskap.
Oveder-sägligen ges det hos honom ett stycke religiös tänkare. Men det
är först och främst stilens glans och stämningens rytm, som åt
hans uppbyggelseskrifter berett den stora framgången. Det kan
emellertid ifrågasättas, om han talar fram några egentliga segrar
åt rörelsen. — Bland pingstvännerna är nog Sven Lidman en
immigrant. Han kommer från en främmande kulturvärld.
Formellt sett har han vunnit medborgarskap i Filadelfia. Han
strävar alltjämt efter att bli, men fråga är om han någonsin blir
helt naturaliserad. Jag har hört honom anstränga sig till det
yttersta för att komma i samklang, för att väcka och uppehålla
det gemensamma artmedvetandet med publikum. Men han har
inte fullständigt lyckats. Han är ju allt annat än intellektualist.
Men kring hans frasering och bildval sveper sig en
intellektua-listisk slöja, som bryter sönder den andliga förbindelseströmmen
mellan honom och åhörarna. Dessa ha dock en känsla av att
han bör skattas högt; och de förefalla hysa tillit till honom.
De synas fatta djupet av hans allvar, renheten i hans avsikter.
Lewi Pethrus har däremot betydande egenskaper som religiös
folktalare — låt vara, att han är mycket manierad och rör sig
på ett ganska lågt plan. Han är, i motsats till Lidman,
predikanttypen, som organiskt växer samman med församlingen.
Dessa människor se i honom en man av samma sociala och in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
