- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sextonde årgången. 1926 /
307

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Pingstväckelsen och Sveriges religiösa folkrörelser. Av E. H. Thörnberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PINGSTVÄCKELSEN OCH SVERIGES RELIGIÖSA FOLKRÖRELSER 307

mot upplysningstidevarvet med dess mekanistiska åskådning och
dess dyrkan av naturen som det normativa, mot naturrättsteori
och utilitarism. Denna reaktion slöt ju inom sig romanticism,
nypietism och spiritualism i gemen. Den analoga nutida
strömningen tar sig olika vägar inom skilda kultur- och
samhälls-trakter. När det gäller religiös tro och känsla, falla människorna,
särskilt de, som endast tagit de första stegen på kunskapens höga
trappa, gärna offer för motsatsernas spel. De slungas lätt från
otro till övertro, från religionsföraktets och förnekelsens kala,
gråa bergåsar till de grovt supranaturalistiska föreställningarnas
mörkgröna sumpvegetation.

Det uppstod också i Sverige ett visst utrymme för en irreguljär,
extatisk rörelse. Detta var delvis följden av frikyrkornas egen
utveckling. De hade fått en alltmer institutionell karaktär. De
hade tagit vissa intryck av den tid som kommit. De hade
åtminstone i någon mån låtit sin förkunnelse präglas av en
liberalare teologisk åskådning. Därför kände man i somliga kretsar
ett starkt behov av en ny rörelse. Det behövdes en sådan, som
föll tillbaka i gammaldags bokstavstro och vilken strävade att i
nutiden ge det levande livets gestalt åt de mest mirakulösa
erfarenheter, som tillhöra den ursprungliga församlingens historia.
Detta skulle väcka de sovande och förstockade. En mäktig kraft
till förnyelse skulle meddelas åt landets religiösa väsen. Bakom
dylika, mer eller mindre medvetna beräkningar stod ett faktum,
som alltfort möter oss. Det är frikyrkornas ställning i det svenska
samhället. Där bilda de visserligen en makt. De tre stora
kyrkorna, missionsförbundet, baptist- och metodistsamfunden,
räkna omkring två hundra tusen äldre medlemmar. Men
framgången är icke vad den var förr. Massorna ryckas inte med,
såsom fallet var för trettio, fyrtio år sedan.

Åttiotalet var förvisso en klang- och jubelperiod för den fria
religiösa verksamheten här i Sverige. Olika faktorer samverkade
därtill. Det var gott om ungdom i landet — låt vara, att
emigrationen år för år sopade bort flockarna. Industrialiseringen
hade ägt rum med föregående årtiondes glänsande
högkonjunkturer. Landsbygdens liv hade fått en förändrad karaktär, sedan
skiftesverket sprängt sönder byarna. Ensligheten tryckte,
vantrevnaden tilltog. Kommunikationerna utvecklade sig starkt.
Växande skaror flyttade från landsbygden till städer och bruk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 22 09:27:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1926/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free