Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Kampen om råvarorna. Av Emil Langlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312 EMIL LANGLET
befolkningens fysiska motståndskraft nödvändiga
livsmedelstillförseln, skulle detta förr eller senare kunna bringas på knä, om
blott man själv kunde hålla ut vid fronten tillräckligt länge.
Naturligtvis var denna tanke riktig, och det var också med detta
vapen, som centralmakterna besegrades — icke vare sig genom
Fochs strategiska talang, hur aktningsvärd den än må ha varit,
eller genom insatsen av stora massor otillräckligt utbildade
amerikanska soldater. Och sålunda var det varken Frankrike eller
Amerika, som besegrade Tyskland, utan England, under vars
egid det ekonomiska kriget fördes och vars haven behärskande
flotta, de tyska u-båtarna till trots, utgjorde grundvalen för dess
genomförande.
Givet är, att svårigheterna för centralmakterna att i tillräcklig
utsträckning kunna tillhandahålla sin befolkning livsmedel och
sin industri och sin militära apparat nödvändiga råvaror menligt
inverkade på deras utsikter att kunna bestå i den hårda
kampen. Att underlägsenheten på detta område ej kom att spela en
ändå större roll än vad fallet blev, och tidigare än som skedde
bringa vågskålen att luta över till ententens förmån, berodde i
främsta rummet på den tyska vetenskapens och teknikens höga
ståndpunkt, vilken möjliggjorde framställning av användbara,
om ock ej likvärdiga ersättningsmedel i en mängd avseenden,
ävensom på den strängt och skickligt genomförda organisationen,
som på alla områden åstadkom största tänkbara sparsamhet och
hushållning med till buds stående medel. Icke desto mindre
var centralmakternas högsta krigsledning givetvis ständigt
nödsakad att ha hänsynen till dessa faktorer för ögonen.
Genom erövringen av Belgiens och norra Frankrikes kol- och
järndistrikt med deras högt utvecklade metallurgiska industri —
som f. ö. just i fråga om krigsmateriel intog en ledande
ställning — hade man givit motståndaren ett svårt slag och på några
punkter förbättrat sina egna försörjningsmöjligheter. Men i fråga
om de flesta viktiga råvarutillförselproblem förblev läget kritiskt
hela kriget igenom. Såsom av Ludendorffs krigsminnen (Meine
Kriegserinnerungen, Berlin 1919, sid. 273 ff.; ävenså olika ställen
i Urkunden der Obersten Heeresleitung) framgår, måste ständigt
den största uppmärksamhet ägnas åt bevarandet av de galiziska
oljefälten, och planerna på Rumäniens oljetillgångar hade också
ett större inflytande på högsta ledningens avsikter, än vad vid
den tiden var känt. Som bekant fingo tyskarna aldrig till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
