Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Litteratur - Svensk nutidshisloria. Av Georg Andrén - Ivar Vennerström: Minnesskrift om F. V. Thorsson - Tsarväldets sammanstörtande. Av C. G. Westman - Nils Stjernberg: Studie i Statsvetenskaplig tidskrift över »den tyska statsvetenskapens förutsägelser angående det ryska tsardömets sammanstörtande»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328 LITTERATUR
knappast — lika litet 1921 som 1914 — det politiska omdömet. Det var
den politiska initiativkraften och viljestyrkan som sveko. Den
söndersmulades under alla objektiva och lidelsefria överväganden. Det
räcker, trots allt, knappast längre med en svensk statsminister, som
om sin egen statsministergärning kan bekänna: »I ett par fall
hävdade jag dock en mycket bestämd egen åsikt*. Det ena fallet gällde
Svenska akademiens ordboksarbete, det andra statens engagemang i
Spetsbergsbolaget!
Av helt annat virke var då den politiker, som träder oss till
mötes ur Ivar Vennerströms minnesskrift om F. V. Thorsson (Sthlm 1926,
Tidens förlag, kr. 3: 75). Som en naturkraft bryter denne man sin
väg fram från samhällets lägre lager till en av statens främsta poster,
för att där taga en verkligt ledande ställning. Han var ingen
dogmatiker och stod väl därför skäligen utanför de socialdemokratiska
kongressernas debatter om lärans spetsfundigheter, men när det gällde
praktiskt arbete, när det var fråga om agitation, organisation, arbete
i kommitté, utskott eller departement, då var Thorsson med. Den
som bevittnat en av Thorssons sista politiska insatser, hans
deltagande i 1925 års remissdebatt, skall icke så lätt glömma den vitalitet,
som ännu vid detta tillfälle karakteriserade den dödsmärkte mannen.
Ivar Vennerströms skrift bjuder föga nytt av större historiskt
intresse; Thorssons litterära kvarlåtenskap synes, av allt att döma, ha
varit ytterst obetydlig, och förf:s ställning till minnesskriftens föremål
var väl knappast sådan, att man kunnat vänta mera
uppseendeväckande upplysningar. Som en skildring av den miljö, inom vilken
Thorsson växte upp och utvecklade sig, har minnesskriften likvisst
sitt intresse, ehuru den icke går fri från vissa panegyriska
tendenser. Den är, som förf. själv säger, »åtminstone skriven i kärlek till
ämnet». Georg Andrén.
TSARVÄLDETS SAMMANSTÖRTANDE
I en studie i senaste häftet av Statsvetenskaplig tidskrift har prof.
Nils Stjernberg upptagit till behandling »den tyska statsvetenskapens
förutsägelser angående det ryska tsardömets sammanstörtande».
Rubriken skulle väl kunnat utfyllas med de profetior Harald Hjärne i
samma ämne uttalat och som av författaren citerats. Och det är nog
alldeles riktigt, när han gör gällande, att Hjärne säkerligen var en av de
första västerlänningar, som klart och tydligt fattat den politiska
huvudinnebörden i Rysslands samhällsutveckling, nämligen den ryska
chauvinismens sammansmältning med de revolutionära idealen, eller såsom
Hjärne uttalat sig (1882): »Ty endast en tanke är i stånd att förena
de många viljorna i ett revolutionärt Ryssland — tanken på ett slags
slaviskt demokratiskt korståg emot öster och söder och alla andra
väderstreck».
De förutsägelser om det ryska rikets framtid, som den tyska
statsvetenskapen gjort, utmärka sig för stor skarpsinnighet i bedömandet
av det invecklade orsakssammanhang, som föranledde väldets sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
