Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 15 juni 1926 - Försvarsrevisionen i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334 DAGENS FRÅGOR
aggressiva planer, är Ryssland. Landets försvarsåtgärder måste därför så
planläggas, att dess självständighet och självbestämmanderätt kunna
värjas rnot ett hot eller ett angrepp österifrån. Visserligen kunna rena
neutralitetskränkningar befaras även vid konflikter, som gå Finland
förbi, t. ex. i fall av krig mellan Ryssland och en annan makt, där
Östersjöområdet beröres av operationerna. Äro Finlands
försvarsanstalter inställda på att förmå avvärja ett ryskt angrepp, komma de
emellertid, framhåller revisionen, att besitta erforderlig kraft för att
jämväl avvisa möjliga neutralitetskränkningar. Revisionen skyr
sålunda icke att uppställa möjligheten av ett konkret krigsfall som
rättesnöre för sitt bedömande; det är lätt att inse, hurusom ett
sådant sätt att lägga ämnets behandling måste föra till vida mer logiska
beslut än uppställandet av något slags neutralitetsvärn som försvarets
enda uppgift och mål.
Den fara, som sålunda föreligger för ett angrepp österifrån, måste
Finland vara berett att möta med egna krafter. I klar uppfattning
av det verkliga läget framhåller revisionen, att de förhoppningar man
på visst håll velat ställa till N. F. icke förmå att ändra något
härutinnan. Även om förbundet skulle utvecklas i sådan riktning, att
dess ord skulle äga giltighet och värde, måste dess maskineri alltjämt
komma att bliva så tungrott, att dess möjligen avsedda stöd icke i
tid kan bli verksamt. Att den stat, från vars sida Finland kan hotas,
icke tillhör förbundet, torde även förringa värdet av detta stöd.
Vad åter beträffar frågan om förbund med andra stater med
gemensamt eller likartat försvarsintresse, anser revisionen sig icke kunna
gå ut från dess möjlighet under fredstid. Beräkningarna av
försvarsbehoven kunna alltså icke grundas på sådan bas. Att ett
sammankopplande av Finlands öde med de från Ryssland frigjorda staterna
söder om Finska viken — och särskilt Polen — skulle utan
motsvarande krafttillskott starkt öka friktionsmöjligheterna och föra landet
i farlig närhet till dess intressen icke berörande konflikter, synes
alltså hava stått klart för revisionen. Det är av intresse att lägga
märke härtill nu, då randstatsförbundets andar synas ha vaknat till
nytt liv för att i förändrad gestalt gå igen i det gemensamma
»non-aggressionsavtalets» skepelse (se Svensk tidskr, häfte 4 d. å., s. 274).
Revisionen kommer sålunda till det resultat, att Finland måste
vara berett att åtminstone i början av en konflikt uteslutande lita
till egna krafter. Och denna början, t. o. m. de första dagarna, måste
just för Finland bliva de mest avgörande, eftersom ett relativt litet
land icke kan påräkna samma långt uthållande kraft som ett större,
och eftersom tiden, som bekant, i regel arbetar till den starkares
förmån. — Det må här inskjutas, att just denna, av revisionen
mycket riktigt framhållna synpunkt i själva verket borde utgöra det
klaraste bevis för nackdelen av ett »non-agressionsavtal», vars
fördelar alltid måste ligga på den starkares sida. En på egen styrka
grundad organisation och en hög försvarsberedskap bli alltså målet
för försvarsarbetet i Finland. Och för detta mål måste nationens alla
krafter spännas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
