Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - O Roma nobilis... Av O. Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O ROMA NOBILIS ... 357
Masken-Verlag. 1926. 309 sid. 8:0). har därför ett utomordentligt
vittgående intresse såsom berörande en av de centrala frågorna
i den moderna kulturens tillkomsthistoria. Det är ett ofantligt
omfattande problemkomplex som här ställes i ny belysning, så
omfattande till och med att knappast ens författaren själv
förmått till fullo överblicka det. Den följande framställningen söker
därför ej giva något fullständigt referat av Schneiders arbete utan
vill blott framhäva några av hans väsentligaste synpunkter, delvis
under anknytning till andra nyare forskningar inom samma område.
Som vetenskapsman har Schneider den bästa tänkbara
skolning. Han tillhör nämligen den grupp av tyska forskare som
fått sin utbildning under intensivt och djupgående
urkundsstudium, och hans tidigare lärda produktion låter ana att han
förstått draga nytta av den tid han varit lärjunge hos Paul Kehr,
det tyska arkivväsendets nuvarande ledare och samtidens kanske
främste kännare av Italiens medeltida urkundsmaterial. Det
finnes hos Schneider intet av andrahandsforskning. För hela det
område han behandlar har han själv genomarbetat
källmaterialet, prövat urkundernas äkthet och rannsakat texternas
vittnesbörd. Han är en verklig lärd i ordets gammaldags mening,
kombinerande historiskt och filologiskt vetande på ett lika sällsynt
som beundransvärt sätt. Men han stannar därför icke vid
analysen och detalj kritiken; tvärt om håller han under hela sitt
arbete blicken fäst på de stora problemen och inordnar med
säker hand enskildheterna som moment i den ledande
tankegången. Lättläst kan hans arbete visserligen icke kallas, men
så äro de problem han behandlar heller icke av det enklaste
slaget. Idéhistoriska problemkomplex sådana som dem han
brottas med lär man sig icke bemästra utan koncentrerad
intellektuell ansträngning, och det vore orimligt att förutsätta att icke
framställningen i viss mån skulle bära spår härav. Hans verk
kräver oundgängligen ett positivt medarbete från läsarens sida.
Men den som utan att rygga tillbaka för de krav han uppställer
griper sig an med studiet av hans verk skall för visso fmna sin
möda rikligen belönad, ty sällan möter man ett arbete av vilket
man har så mycket att lära.
Schneiders utgångspunkt är i själva verket den minst
avundsvärda som tänkas kan. Ty i fråga om det problem han gripit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
