Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - 1926 års handelstraktat med Tyskland. Av Christian Günther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
414 CHRISTIAN GUNTHER
Vad den första frågan beträffar, så visade det sig av de
undersökningar som gjordes, att åtskilliga av de tyska kamptullarna
avsågo svenska exportvaror av stor betydelse, för vilka andra
länder icke hade något avsevärt utförselintresse och som därför
icke kunde beräknas bliva nedpressade genom andra tyska
tariffavtal. Hit hörde exempelvis gatsten, lingon, pappersmassa, vissa
snickerivaror och vissa produkter av järnhanteringen. Dessutom
hade Tyskland drivit specialiseringen av sin tulltaxa ännu längre
än tidigare, vilket i stor utsträckning måste förtaga verkningarna
av en allmän mestgynnadnationstraktat. I de avtal, som
Tyskland slöt med Belgien och Holland under år 1925, medgåvos
sålunda tullnedsättningar åt Belgien för ardennerhästar och åt
Holland för Edamer- ocb Goudaost, men trots att den svenska
hästexporten i allt väsentligt utgöres av stamboksförda
ardennerhästar liksom ostexporten till en del av svensk Goudaost, ville
man å tysk sida icke tolka en mestgynnadnationsklasul så, att
Sverige < skulle kunna på grund av en sådan klausul draga
fördel av dessa åt Belgien och Holland givna tullförmåner. En
mestgynnadnationstraktat skulle därför blivit otillfredsställande
för Sveriges del, och man fann sig nödsakad att nu liksom 1905
och 1911 inrikta sig på förhandlingar om en tarifftraktat.
Därmed blev det också nödvändigt att taga ställning till frågan
om de kommande förhandlingarna krävde nya rustningsåtgärder.
Från åtskilliga håll inom näringslivet och pressen yrkade man
ivrigt härpå och framhöll, att Sverige nödvändigtvis måste komma
att draga det kortaste strået när det gällde att byta
tullkoncession mot tullkoncession, såvida vår nuvarande tulltaxa
oförändrad skulle bilda utgångsläget från svensk sida. Förberedelser
måste vidtagas antingen genom tulltaxans omläggning till
dubbeltariff eller genom återinförandet av kamptullar. Häremot kunde
det dock med rätta invändas, att den nuvarande situationen icke
var fullt jämförlig med läget före 1905 och 1911 års traktater.
I och med avslutandet av sistnämnda traktat hade man redan
visat tyskarna hur långt man ansåg sig kunna gå ifråga om
tullnedsättningar. Liksom man å svensk sida av erfarenhet
visste, att de tyska tullarna exempelvis på gatsten och lingon
endast hade ett handelspolitiskt syfte, så måste tyskarna genast
genomskåda avsikten med ett återinförande av de äldre spetsarna
i vår egen tulltaxa. Kamptullmetoden kan tydligen endast en
gång effektivt utnyttjas för uppnående av ungefär samma syften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
