Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - 1926 års handelstraktat med Tyskland. Av Christian Günther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
418 CHRISTIAN GUNTHER
verksamhet i det andra landet i regel enligt principen om
ömsesidig behandling såsom mest gynnad nation, under det att de
båda parterna ifråga om sjöfart medgiva varandra samma
rättigheter, som det egna landets fartyg åtnjuta.
Ett par betydelsefulla undantag förekomma dock. Ifråga om
beskattning fastställer traktaten nationell behandling utan att i
avseende på den vanliga inkomst- och förmögenhetsskatten göra
några som helst undantag. Den skillnad i beskattningen av
utlänningar och svenska medborgare, som hittills förelegat i Sverige,
har därigenom gentemot Tyskland blivit utjämnad. Större
praktisk betydelse har denna utjämning endast för mindre tyska
inkomsttagare, som äro bosatta i Sverige och som hädanefter
komma i åtnjutande av skattefria avdrag i samma utsträckning
som svenskar. Vidare fastställes i traktaten den
bevillningsavgift, som i Sverige får utkrävas av tyska handelsresande. Denna
avgift uppgår enligt den nya traktaten till 100 kronor för en tid
av sex veckor eller 300 kronor för ett helt år, vilket innebär
något lägre avgifter än de tidigare gällande. Slutligen förtjänar
anmärkas, att rätten till kustfart helt och hållet undantages från
traktatbestämmelserna. Enligt de äldre traktaterna ägde vartdera
landets fartyg rätt alt driva kustfart inom det andra landets
område, men sedan världskriget har man i Sverige principiellt
undantagit denna rätt i alla därefter avslutade handelstraktater.
I den aktuella frågan om rätt för den ena statens
medborgare att bosätta sig och taga arbetsanställning i den andra
staten fastslår traktaten endast allmänna principer i liberal
riktning. Samtidigt med traktatens godkännande träffades
emellertid ett särskilt avtal om passviseringstvångets upphävande. Full
frihet till inresa och bosättning råder sålunda numera i
förhållandet mellan Sverige och Tyskland, ehuru med den viktiga
begränsningen, att det fordras särskilt tillstånd för rätt att i det
andra landet taga arbetsanställning.
Traktaten trädde i kraft den l augusti 1926, och det är
givetvis ännu icke möjligt att bilda sig någon mening om dess
verkningar. Den har i varje fall redan från början haft den
betydelsen, att den uttryckligen fastslagit upphävandet i förhållandet
mellan Sverige och Tyskland av krigs- och krisårens
handelspolitik och en återgång till ungefär samma ståndpunkt som å
båda sidor intogs före världskriget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
