Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Finsk Tidskrift. Av Gunnar Castrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINSK TIDSKRIFT 425
där han 1887 sammanfattade sina åsikter. Hans
svenskhetsståndpunkt är bestämd huvudsakligen av kultursynpunkten: om
den svenska odlingen doge bort i Finland, betydde detta icke
blott landets avskiljande från den skandinaviska kulturkretsen
utan också en ohjälplig tillbakagång i bildning över huvud. De
egentliga ras- och nationalitetssynpunkterna, som varit så
avgörande för den senare radikala svenskheten, framträdde däremot
icke nämnvärt i Estlanders artikel, som sålunda även den blir
ett uttryck för tidskriftens allmänna humanitetsanda.
Då efter 1899 förhållandet till Ryssland blev den allt
behärskande frågan innehöll Finsk Tidskrift också inlägg till förmån
för Finlands rätt av Mechelin, R. A. Wrede och andra, och den
råkade som nästan alla andra publikationer ut för både
censurhinder och indragning. De märkligaste politiska artiklarna torde
emellertid vara de, som författades av den temperamentfulle och
som stilist livlige och friske bankdirektören Emil Schybergson;
under många år gav han i översikter uttryck åt sina självständiga,
om ock ofta något nyckfulla politiska tankar. Han är
otvivelaktigt en av de litterärt mest betydande politiska författare
Finland ägt, där annars författarskapet på detta område sällan
kunnat frigöra sig från den akademiska entonigheten och tyngden.
Även tidskriftens nuvarande utgivare har icke sällan tagit till
orda i allmänpolitiska spörsmål, vanligen för att rikta en skarp
kritik mot den moderna demokratins förirringar och förvillelser.
I främsta rummet har Finsk Tidskrift varit ägnad den
inhemska kulturen. Men den har dock också gjort ivriga
bemödanden att öppna blickarna för europeisk kultur i allmänhet
och alldeles särskilt har den både under Estlanders och
Wille-brands tid noga följt med kulturföreteelserna i Sverige. Sveriges
litleratur har omsorgsfullt behandlats i större artiklar och
kortare recensioner, och bland sina medarbetare har tidskriften
räknat åtskilliga kända svenskar: August Strindberg var,
visserligen endast en kort tid, dess Stockholmskorrespondent, senare
sändes brev från Sverige av C. R. Nyblom och, under en lång
följd av år, av Georg Nordensvan, och åtskilliga bidrag ha
lämnats av bl. a. Ola Hansson och Ruben G:son Berg. Så har
Finsk Tidskrift varit en viktig länk i det kulturella sambandet
mellan Sverige och det svenska Finland.
Finsk Tidskrift är den första tidskrift i Norden som kunnat
fira sin halvsekeldag. Den har icke nått fram därhän utan
upp-33. Svensk Tidskrift 1926.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
