Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Evangeliska kyrkomöten. Av Yngve Brilioth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
432 YNGVE BRILIOTH
andra avseenden utgör den engelska kyrkoförsamlingen en
lärorik motsats till den skotska. Är den senare helt att förstå
utifrån den reformerta kyrkoförfattningens grundsatser, har den
engelska historiskt växt fram ur de fortlevande medeltida
pro-vinsialsynoderna, och ger på grund därav ett betydande
utrymme åt hierarkien. I Skottland härskar parity of ministers,
i England utgöra biskoparna ett särskilt hus inom
kyrkoförsamlingen med vissa särskilda rättigheter gent emot de andra husen.
Främst på grund av den rätt. att bevilja skatter, som tillerkändes
de båda engelska provinsialsynoderna, konvokationerna för
Canterbury och York, kommo dessa under medeltiden att få
ställningen av en politisk representation av prästerskapet, ett
prästestånd jämte parlamentets båda hus. Ännu i dag
sammankallas och upplösas konvokationerna samtidigt med parlamentet:
nyval till underhuset medför nyval även till konvokationernas
prästerliga underhus. Kyrkopolitiska konflikter ledde till att
konvokationerna efter år 1717 icke sammankallades på 135 år.
Det är ett tecken till kyrkans vaknande självmedvetande, att
man 1852 lyckades förmå regeringen att åter tillåta deras
verksamhet. Trots sin otidsenliga sammansättning — en mycket
stor del även av underhusen utgjordes av självskrivna
medlemmar ur prelaternas krets — blevo konvokationerna dock
värdefulla organ för kyrkligt reformarbete. Men de hindrades häri
dels genom frånvaron av varje lekmannarepresentation, dels
genom parlamentets växande o villighet att offra tid på kyrkligt
lagstiftningsarbete. Ända sedan 1857 har man sysslat med
planer att skapa en form för lekmännens medverkan. En
grundval för en dylik erbjöd sig i de stiftsförsamlingar, Diocesan
Conferences, som växt fram utanför den officiella
organisationens ram. År 1885 byggdes på dessa the Houses of Laymeii
för de båda provinserna, från början likaledes som för lagen
helt okända storheter med endast rådgivande befogenhet.
Tillsammans med konvokationerna bildade dessa the
Representative Church Gouncil, den nuvarande kyrkoförsamlingens
förelöpare. En på ärkebiskoparnas initiativ företagen utredning av
kyrkans författningsfråga resulterade i den märkliga Church
and State Report av 1916. Denna innehöll också utkastet till
den lag, som tack vare en sällsynt energisk agitation1 vann
1 Jfr min uppsats »Kampen för ’liv och frihet" inom Englands kyrka» i
Svensk Tidskrift 1919.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
