Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Den brittiska generalstrejkens lärdom. Av Eskil Sundström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN BRITTISKA GENERALSTREJKENS
LÄRDOM
AV ESKIL SUNDSTRÖM, London
Den s. k. generalstrejken i Storbritannien 4—12 maj var en
världssensation precis så länge som den varade men knappast
en dag därutöver. Under en kort period i strejkens början hade
man en förnimmelse av att det spelades hasard med »Old
England» som insats. Mr Lloyd George’s mångomtalade
cirkulärartikel i de amerikanska tidningar, som han till sina vedersakares
oresonliga förtret skaffar sig en reguljär inkomst ifrån, vittnade
om, att man även på det mest erfarna håll uppfattade
situationen med ängslan. Men orosmolnen skingrade sig snabbt. Den
nationella strejken, den term man numera på arbetarhåll
lan-cerar, löpte ut i sanden. Den har ännu icke — sex månader
efteråt — lett till ett enda positivt resultat. Millioner arbetare
togo åtta och ett halvt dygns ledighet. Efter 48 timmars
kon-sternation, som icke var fri från ett moment av populär sportlig
nyfikenhet på vad som skulle hända, började
samhällsmaskineriet nödtorftigt men tillfredsställande att komma igång. Därmed
var äventyret över. Millionerna gingo fromt tillbaka till sina
sysslor. Vad som sedan följde var, att mästaren gav gesällen
som tagit bondpermission ett nyp i örat och därmed lät denne
sig nöja. Detta är den brittiska generalstrejken anno 1926 i
blixtbild.
Förvånande litet har skrivits om vad som ändock, om man
rätt betänker saken, både till sina dimensioner och till
upprinnelse, förlopp och resultat är en av de märkligaste, om icke den
märkligaste episoden hittills i Väst-Europas industriella annaler.
Det har, för all del, icke varit tyst om den. Massor av
polemiska tal och skrifter ha haft generalstrejken som utgångspunkt.
Men saklig undersökning har det varit ont om. Icke ens på
arbetarhåll har öppen debatt tillåtits. Man har där i stället
varit särskilt angelägen om tystnad. Fackföreningskongressen i
Bournemouth i september beslöt sålunda högtidligt, att ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
