Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Den brittiska generalstrejkens lärdom. Av Eskil Sundström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
440 ESKIL SUNDSTRÖM
diskussion skulle förekomma om det enda som borde ha varit värt
att tala om. Parollen var walt and see. Likavisst kan det tryggt
påstås, att ingen som satt sig in i vad som verkligen tilldrog
sig i Storbritannien under de nämnda dagarna kan se med
oförändrad syn på strejkproblemet överhuvudtaget.
Generalstrejken blev i första rummet en uppenbarelse av den
brittiska arbetarrörelsens brist på enhetlig och förutseende
ledning och i andra hand ett vittnesbörd om det nutida
kultursamhällets förvånande anpassningsförmåga och
motståndskraft i ett socialt nödläge. Att en tilldragelse av sådan
världshistorisk innebörd följts av förlägen eller påtvingad stumhet
hänger väl närmast ihop med att generalstrejken icke var en
isolerad företeelse utan ett intermezzo i kolkontlikten. När
generalstrejken avlystes, återstod den ursprungliga stridsfrågan.
Ingenting hade ändrats. Fackföreningsrörelsens stora kanon hade
avlossats men icke efterlämnat annat än en knall och rök.
Den första påminnelse man fått om att generalstrejken
innebar något annat än en utlösning av personliga motsättningar
inom arbetarrörelsen föreligger i form av ett i och för sig
anspråkslöst verk med titeln General Strikes and Road
Transport. Författare är Mr George Glasgow., en man av prövad
saklig sinnesart, en allmänt erkänd och ansedd journalistisk
kompilator, väl anskriven inom alla partier. Han ger i sin bok
en ingående beskrivning av den transportorganisation, som flera
månader före generalstrejkens utbrott fanns färdig på papperet
och som sedan med en beundransvärd precision punkt för punkt
omsattes i verklighet.
Författaren berör generalstrejkproblemets kärnpunkt. För tjugo
år sedan skulle en strejk av ifrågavarande omfattning ha
varit liktydig med ett mördande hugg mot det engelska
samhället. Transportfrågan skulle ha varit olöslig. Nu funnos
hundratusen och åter hundratusen män, kvinnor och barn i stånd att
föra hundratusenden tillgängliga motorfordon. För tjugo år sedan
skulle man ha varit hänvisad till att söka mobilisera folk med
kompetens att sköta ett par tömmar och man skulle ha gått
hopplöst bet på uppgiften. Slutsatsen är att grundläggarna av
det socialistiska samhällskrigets idé distanserats av utvecklingen.
Socialismens lärofäder förmå icke längre någonting med sina
taktiska direktiv i en modern miljö. De äro ohjälpligt föråldrade.
Den i gammal stil uppfattade klasskampens resurser äro måhända
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
