Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Kring höstens val. Av Viking Källström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
450 VIKING KÄLLSTRÖM
1922 års landstingsval och ligger föga under deltagarprocenten
vid de senaste årens politiska val. Då felaktiga uppgifter
rörande valdeltagandet varit synliga i pressen, kan det bland annat
därför ha sitt värde att sammanställa några hithörande siffror,
d. v. s. de röstande i procent av de röstberättigade, för vissa under
senare år förrättade val.
l
Landsbygden Städerna Hela riket
män kvinnor män kvinnor män kvinnor samtik
Landstingsvalen 1919... 69 62 66 62 69 62 65
Andrakammarvalen 1920... 53 — 62 — 55 — 55
» 1921... 62 46 62 51 62 47 54
Landstingsvalen 1922... 45 29 51 35 46 30 38
Andrakammarvalen 1924... 58 44 64 52 60 47 53
Landstingsvalen 1926... ...... 49
Vad visar .nu dessa siffror? Jo, först och främst ett stadigt
slappnande intresse för valen. Bortser man från det abnormt
ringa deltagandet i 1922 års landstingsval, vilket till största delen
torde få tillskrivas den omständigheten, att de höllos i den
stora förbudsomröstningens skugga, föreligger i själva verket en
sakta, men oavbrutet sjunkande talserie alltifrån rekordsiffran
70 % vid 1914 års vårval. Och 1926 års procentsiffra inordnar
sig endast naturligt i raden. Vidare är det påfallande, att
kvinnorna i långt mindre utsträckning än männen uppfylla sin
medborgerliga plikt att rösta samt att deltagandet på landsbygden i
allmänhet är avgjort mattare än i städerna. Även med hänsyn
till force majeure jämte de på en del håll alltjämt hindersamma
naturförhållandena och andra förmildrande omständigheter måste
man säga sig, att det är både betänkligt och nedslående, att
numera i regel endast omkring hälften av det politiskt myndiga
svenska folket ger sin mening tillkänna vid valurnorna. Endast
under trycket av speciellt stimulerande politiska förhållanden har
en siffra inemot eller över 2/s av de röstberättigade uppnåtts, såsom
1914 och 1917. Att 1919 års landstingsval kan st åta med hela
65 % får väl främst tillskrivas det förhållandet, att de voro de
första val, som förrättades med tillämpning av grundligt
radikaliserade rösträttsbestämmelser. Men då de i detta hänseende
likställda andrakammarvalen 1911 endast uppvisa 57 %, har
säkerligen år 1919 det exceptionellt stora användandet av
fullmakt (över hälften av de i valet deltagande), möjliggjort genom
lagstiftning in casu, haft sin betydelse. Apropå det klena
valdeltagandet har påtalats den långsamhet, varmed röstsamman-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
