Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Kring höstens val. Av Viking Källström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRING HÖSTENS VAL 457
lificerade. I ett fall (nuv. finansministern Lyberg) gällde det
t. o. m. landstingets ordförande och i ytterligare tre län dess
vice ordförande.
Att redan nu förutsäga, hur första kammarens utseende inom
den närmaste framtiden kommer att ändras, är ganska
vanskligt. Dels kunna ju elektorsvalen i de stora städerna medföra
överraskningar, dels ges ju alltid möjlighet till olika
partikombinationer inom valkorporationerna. För ögonblicket må blott för den
närmaste fyraårsperioden sägas följande. Högern erövrar ett
första-kammarmandat från bondeförbundet i Kopparbergs län 1927 och
ett från liberalerna i Älvsborgs län 1929, varjämte partiet troligen
vinner en plats på de frisinnades bekostnad i
Västerbotten-Norrbotten 1930. Socialdemokraterna å sin sida ha att påräkna
en mandatvinst i Stockholms-Uppsala län från liberalerna 1930
och troligen en i Skaraborgs län redan nästa år, detta på
bekostnad av de frisinnade. Ytterligare en frisinnad senator
kommer att sitta mycket löst, då Kalmar-Gotlands län nästkommande
år går till förstakammarval.
Beträffande de politiska konsekvenserna av höstens
landstings-mannaval ha olika meningar yttrats i pressen. Å ett håll har
man argumenterat som så, att då från den sittande regeringens
sida framhållits att valet i själva verket skulle komma att
utgöra en folkets opinionsyttring angående det borgerliga
blockets arbetslöshetspolitik och valutgången gått de
samverkande borgerliga partierna avgjort emot, borde ministären
Ekman böja sig för valmännens dom och avgå (för att lämna
rum åt en socialdemokratisk regering?). Gentemot detta
resonemang ha från andra sidan framför allt gjorts två invändningar,
den ena vidkommande valens faktiska utfall, den andra av mera
principiell natur. I det förra avseendet har påpekats, att
valutgången ingalunda inneburit någon politisk strömkantring utan
egentligen endast i stort sett bekräftat befintligheten av den
röstfördelning partierna emellan, som 1924 års andrakammarval lade
i dagen, vilken ju innebär, att en vida övervägande majoritet
av valmanskåren stöder de borgerliga partierna, vilka alla äro
ense med exc. Ekman i fråga om arbetslöshetspolitiken. Den
senare invändningen går ut på, att det ur
principiell-parlamen-tarisk synpunkt är oriktigt att låta utfallet av de endast
medelbart politiska landstingsvalen vara bestämmande för en allmän
politisk kursförändring, något som oss veterligt heller aldrig ägt
35. Svensk Tidskrift. 1926.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
