Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 1 nov. 1926 - Herr Rydéns livsintresse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 481
ning härför var emellertid, att han bevarade sitt parlamentariska
underlag. Och huruvida partivännerna i Stockholms län — herr
Rydén har nämligen slagit ner sina bopålar på Lidingön — skulle
göra ansträngningar för placerandet av en generalkrigskommissarie
på en säker plats vid nästkommande andrakammarval var väl ändå en
smula osäkert. De proletära instinkterna äro måhända icke fullt så
kultiverade i detta mera kyliga och ogästvänliga luftstreck som i det
kontinentala Malmö. Därför var det klokast att icke förlänga en
vistelse häruppe, som kunde medföra så hälsovådliga konsekvenser
för den politiska existensen.
Så fantiserades tills man hade en hel rad av fullt naturliga och
tillräckliga skäl till det som skett. Det enda, som slutligen återstod att
förvåna sig över, var att herr Rydén någonsin åtagit sig det höga
ämbetet och att han icke som den sluge man han är redan från
början misstänkt danaerna, även när de kommo med skänker.
I senaste numret av Svensk Lärartidning har herr Rydén
återupprepat den ominösa förklaring han tidigare offentligen avgivit och därvid
bekräftat, att motivet till hans avskedstagande var, att han före allt
annat kände sig som folkskoleman, och att, när
generalkrigskommis-sarieämbetet hotade att tränga undan hans största livsintresse, han
icke haft något annat val än att gå, medan han ännu hade mod och
kraft därtill. Man kan fullt ut respektera denna förklaring och öppet
och oförbehållsamt erkänna det personligt aktningsvärda i detta motiv
samtidigt som man emellertid konstaterar, att herr Rydéns
offerhandling framkallat högst blandade känslor hos dem, till vilkas förmån
den uppenbarligen utförts, nämligen skolans målsmän. Förklaringen
härtill ligger i öppen dag. Herr Rydéns namn är knutet till ett fullt
utbildat och i detalj utformat skolpolitiskt program, som alltigenom
är präglat av att dess upphovsman är »före allt annat folkskoleman».
Detta, som är känt under beteckningen skolkommissionens förslag
och avser en omorganisation av hela vårt svenska högre skolväsen,
har som bekant väckt en sällsynt enhällig opinion emot sig från
målsmännen för alla våra högre skolor. Det är klart, att man från
detta läger inom skolvärlden icke utan en viss olust läser om herr
Rydéns beslut att helt ägna sig åt »sitt största livsintresse». Av hans
antecedentia såsom skolpolitiker att döma kunde man nämligen lätt
frestas till att uppfatta detta som en kampsignal, som förebådade
nya skolpolitiska strider, av vilka intet gott vore att vänta för vårt
svenska skolväsens sunda utveckling. Och detta just vid en tidpunkt,
då man menat sig ha goda skäl för den förhoppningen, att dessa
problem mognat för en lösning i samförståndets och samverkans
tecken. Efter de nya skolsakkunnigas i år framlagda betänkande har
den meningen nämligen allt mera stadgat sig, att skolkommissionens
förslag som helhet betraktat definitivt måste anses såsom avfört från
dagordningen. Att man nu med en viss oro frågar sig vad herr
Rydéns så demonstrativt genomförda återgång till sitt gamla
verksamhetsområde kan komma att betyda, är verkligen förklarligt nog.
Att så är förhållandet inom den svenska privatskolevärlden är nog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
