- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sextonde årgången. 1926 /
491

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 1 nov. 1926 - Mexikansk politik - Den brittiska rikskonferensen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DAGENS FRÅGOR 491

Att börja med är den efter U. S. A:s mönster demokratiska
konstitutionen av 1917, som sedan dess något så när upprätthållits,
väsentligen ett verk av Carranza. Detsamma gäller om den agrareformen,
vilken nämnda år påbörjades, och vars syfte är viss uppdelning av
storgodsen till förmån för landtarbetareproletariatet. För Mexikos
utrikespolitiska ställning är det emellertid förhållandet till oljebolagen
som fått den största betydelsen.

1917 inleddes en nationaliseringspolitik i fråga om oljefälten. De
utländska bolagen kunna enligt denna 1918 och 1919 fullföljda
lagstiftning endast disponera oljefälten under form av koncessioner,
vilket i praktiken innebär en avsevärd beskattning av oljeproduktionen
till mexikanska statens förmån, en beskattning, som dock icke i och
för sig kunnat på något sätt betecknas som oskälig. Ända sedan
1918 har frågan om oljebeskattningen behärskat Mexikos förhållande
till U. S. A. Med de engelska intressenterna har man lättare
kommit till en uppgörelse. Men ifråga om de amerikanska oljebolagen
har frågan ännu ej funnit sin definitiva lösning. Från amerikansk
sida har man härvid arbetat för sina syften både med direkta
påtryckningar och en omfattande anti-mexikansk propaganda i
världspressen. Ej heller inbjöds Mexiko år 1919 att inträda i Nationernas
Förbund, till vilket från mexikansk sida anslutning för övrigt ej
ifrågasatts.

Från Mexiko har emellertid någon eftergift icke kommit till
synes. Såväl presidenten Obregon (1920—24) som den nu
fungerande, år 1924 i laga former utsedde presidenten Calles ha fullföljt
den av Carranza inledda politiken. Detta gäller även jordreformen,
på vilket område Calles nyligen råkat in i en måhända riskabel
konflikt med den mäktiga katolska kyrkan, vilken i Mexiko äger
omfattande jordbesittningar.

I senaste kvartalshäfte av den amerikanska tidskriften Foreign
Affairs har president Calles i en intressant artikel framlagt sin syn
på sitt lands politik. Han framhåller här bl. a. jordproblemets
avgörande betydelse. Endast genom en jordreform, vilken möjliggör ett
bättre utnyttjande av jorden, kan landet höjas ur sin fattigdom och det
orimliga förhållande övervinnas, som ligger däri, att av landets
totalförmögenhet endast en tredjedel tillhör mexikanska medborgare.
Presidenten framhåller vidare att det sedan flera år pågående
arbetet på finansernas stabilisering nu i stort sett är lyckligt slutfört.
Budgeten är balanserad; stora bevattningsanläggningar och
vägbyggnader äro under utförande. Konflikten med kyrkan har ingen som
helst religiös karaktär.

Allt tyder också på att det arbete på landets allmänna
uppryckning ur ett flerårigt anarkiskt tillstånd, som utförts och utföres
av president Calles’ regering, verkligen är värt allt erkännande.

Förhandlingarna under den nu pågående brittiska
rikskonferensen äro tvivelsutan värda större
uppmärksamhet av svensk allmänhet än som hittills egnats dem inom

37*

Den brittiska
rikskonferensen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 22 09:27:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1926/0495.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free