Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 1 nov. 1926 - Den brittiska rikskonferensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR -495
Gosgrave av en flygelman på lojalitetssidan, newfoundländaren Mr.
Munroe. Han förklarade, att man i rikets äldsta koloni vore fullt
tillfredsställd med den flagga, varunder man levde, »och ej ens
krävde att rådfrågas om utrikespolitiken», vilken Hans Majestäts
brittiska ministrar nog vore kapabla att sköta. Om den ledde till krig,
så vore de trofasta newfoundländarna fullt redo att rycka in,
övertygade om att de då strede för en god sak. I samma anda talade
till sist en infödd indisk furste, maharajan av Buurdawan, om
Indiens stolthet över sin plats inom det brittiska riket och om »det
verkliga Indiens» livliga håg att få stanna där. Han slöt den långa
raden av vittnesbörd med en något patetisk, österländskt målande
försäkran, att »i indiernas hjärtan ha suveränen och hans gemål
nischer nedanför allenast de åt gudomligheten helgade». Om detta
nästan servila lojalitetsutbrott korrekt återspeglar de indiska folkens
känslor för »the British Raj», må lämnas därhän, men som uttryck
för de infödda furstarnas rikstrohet har i alla händelser maharajans
tal sitt intresse.
Konferensen har i stor utsträckning tillsatt specialkommissioner
för olika grupper av ärenden. Den har av Chamberlain mottagit en
utförlig konfidentiell redogörelse för utrikesläget och — på särskild
begäran — av lord Lloyd delgivits en översikt över situationen i
Egypten. Handelsministern sir Philip Gunliffe-Lister har hållit ett
kanske väl optimistiskt anförande om mellanrikshandelns utveckling
och dominionministern Amery lämnat en intressant redogörelse för
vad den i fjol i verksamhet trädda Imperial Economic Committee
hunnit uträtta för vetenskapligt studium av rikets ekonomiska resurser
och bästa sättet för deras tillgodogörande. Riksförsvarsfrågorna, de
konstitutionella spörsmålen, trafikproblemen och undervisningsfrågorna
ha, när detta skrives, ännu ej hunnit över
kommissionsutredningarnas stadium, men handelsförhållandena inom riket ha gjorts till
föremål för en offentliggjord synnerligen intressant inledande debatt,
ur vilken till sist några upplysande moment må framhållas.
Den inledande brittiske regeringstalaren sir Philip GunlifFe-Lister
var, som ovan antyddes, kanske alltför benägen att se allt i
rosen-rött. Han uppehöll sig förnämligast vid »rikshandelns» tillväxt och
den framgång, som kännetecknat propagandan »Köp brittiska varor».
Denna sistnämnda grundsats, sade han, hölle redan på att övergå från ett
slagord till en vana. Dock gjorde han i sanningens intresse en bekymrad
reservation för filmen, där Amerika alltjämt dominerade marknaden.
I ordalag, som kunna ge även svenskar åtskilligt att tänka på, talade
han om farorna härav: »Kunna vi väl slå oss till rö med att filmen
med dess nya och allt genomträngande inflytande skall till de mest
påverkbara inom vårt folk (ty biografpubliken utgöres till största delen
av ungdom) alltid rikta sin vädjan i utländsk iscensättning och i
utländsk atmosfär?» På detta område hoppades han av konferensen
enig överenskommelse om en gemensam politik till nytta ej blott för
rikets handel utan även för rikets medborgaranda.
Ett vida fastare grepp på rikshandelsproblemet visade flera av do-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
