Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Ur årets utrikeskrönika. Av Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR ÅRETS UTRIKESKRÖNIKA 499
grupper, som kaleidoskopiskt närma och fjärma sig från
varandra, ömsevis stödjande eller bekämpande svaga
koalitionsministärer utan arbetsduglig regeringsmajoritet. Ett
tjugutal partier i en modern europeisk folkrepresentation är ingen
ovanlig syn, och deras trängsel kring maktens köttgrytor
leder helt naturligt till ständiga ministerkriser och en intensitet
i det parlamentariska partispelet, som ofta menligt inverkar
på representationsarbetets saklighet och de praktiska
statsintressenas tillbörliga tillgodoseende. I ett europeiskt land,
Portugal, har man på vägen ned för det sluttande planet
hunnit till rent centralamerikanska förhållanden med
ständiga minister- och presidentkriser, militärrevolter o. s. v. i
brokig följd. I Italien, Spanien, Grekland och i viss mån
även Polen har man med växlande framgång probera t
diktaturen som hästkur mot parlamentarisk försumpning. Äldst
och framgångsrikast av dessa diktaturer är den nu fyraåriga
italienska, vilken ju ock på ett mästerligt sätt förstått att taga
folklynnets egendomligheter i sin tjänst. Fascismens
historiska förtjänst är att den räddade landet undan bolsjevikisk
anarki till ordning och arbete. Övervägande på dess
kreditsida står även nationalkänslans höjande, varvid dock måste
erinras om att däri kan ligga en allvarlig fara för freden vid
stränderna av Medelhavet, de självmedvetna italienska
fasci-sternas Maré nostro. Medaljens frånsida är den politiska och
personliga frihetens undertryckande utanför den maktägande
partisammanslutningens krets. Just i år har denna sida av
fascistregimen kommit att bjärt framlysa genom den
drako-niska undantagslagstiftning, som närmast framkallats av de
upprepade attentaten mot diktatorn Mussolini. Man nöjde
sig ej med dödsstraffets återinförande mot verkliga
attentatsmän utan stadgade därjämte tio till femton års fängelse
allenast för kritik av den rådande regimen och hänvisade alla
hithörande rättegångar till av regeringen in casu tillsatta
militärdomstolar. Utomlands av italienare övad kritik av detta
system medför risk för domfällande in contumaciam,
medborgarrättens förlust och egendomskonfiskering.
I Spanien har diktatorn Primo di Rivera stärkt sin ställning
genom underkuvandet av Abd el-Krims kabylresning, men
upprepade revoltförsök i hemlandet vittna om farlig jäsning.
Ett förtroendevotum i form av en »folkomröstning» om dikta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
