Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Fotografien som den är och som den borde vara. Av Arvid Odencrants
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOTOGRAFIEN SOM DEN ÄR OCH SOM DEN RÖRDE VARA 539
till användning, pigmentbilder dock åtminstone förr vid en
del tyska konstreproduktioner. Numera är det nästan
uteslutande silverbilder som man erhåller.
Tidigare användes utkopieringspapper, vars ytterst fina korn
var ganska ömtåligt, och dessutom hade en obehaglig färgton.
Man förgyllde dem därför — guldtonade kopior, som kunde
vara mycket hållbara, men ibland ej alls voro det. En tid var
det modernt med matta kopior, vilka med kombinerad
guld-och platinatoning gåvo en nära svart färg; denna metod var
ganska farlig.
Numera är det väl genomgående framkallade silverbilder som
användas. Bromsilverpapper har tämligen grovt korn och är
således hållbart nog, men de långsammare s. k.
»gasljuspapperen» äro finkorniga. Där beror det i hög grad på omsorgen
vid utförandet huru det går — ofta nog illa, ty dessa papper
ha stor benägenhet att klibba tillsammans, så att fixering och
sköljning fläckvis ej kommer åt hinnan. Massframställning är
därför att avråda utan största omsorg.
Även om kopian är korrekt framställd hotas den emellertid av
faror, särskilt om den klistras upp. Klister kan lätt vara eller
bliva surt — kommer så litet fuktighet till, så är kopians öde
beseglat, den fläckas och kan t. o. m. småningom helt försvinna.
Det finnes dock en metod som, rätt skött, är en god garanti
för hållbarhet — torrklistringen, då kopian med harts
»fastsmältes» vid sitt underlag. Ofta kunde man dock vara utan
klistringen, om man från början framställde kopiorna på tjockare
papper, s. k. kartongtjockt underlag.
Det som nu sagts är en sak som i museer och samlingar har
den största betydelse. För dem alla innebära ju fotografiska
av-bildningsmöjligheter att man kan jämföra egna föremål med
andras, och ganska stora summor nedläggas på bildanskaffning;
bilder torde väl även i rätt stor utsträckning bytas. De alls ej
oansenliga kapital som nedläggas på detta sätt böra väl vårdas.
Detta kan dock med lätthet genomföras; vad som kanske är
svårare, är att få klarlagt både att fotografien ej är så enkel
som den ser ut, och att den erbjuder vida större möjligheter
än de som i allmänhet utnyttjas. Det är detta jag här önskat
framhålla. Och särskilt vill jag då till sist förorda den
stereoskopiska bilden, om vilkens möjligheter utrymmet blott tillåtit
mig att giva en antydan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
