Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Litteratur - Siljansområdets fäbodbygd. Av Bertil Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
568 LITTERATUR
är det faktum, att en så betydande jordbruksbefolkning och en
alltjämt överraskande stor kreatursmängd i växande utsträckning finner
sin utkomst på huvudbygdens jord, medan de avlägsnare
skogsmarkernas foderproduktion allt mindre tages i anspråk. I hela
Siljans-omådet finnas 17,844 hektar åker. medan i Malmöhus län många gods
nå upp till l å 2,000 hektar åker. Befolkningstätheten i den fasta
bygden beräknas för 1918 till nära 40 per km2, en uppseendeväckande
hög siffra, som visserligen reduceras till blott nära 8, om
skogsvidderna medräknas. Hur långt jordstyckningen fortskridit framgår därav,
att medelvärdet av åker per brukningsdel är 3 hektar och att endast
c:a Ys av a^a brukningsdelar nå upp till eller överstiga 5 hektar^
medan i södra och mellersta Sverige hälften eller meij’ än hälften av
alla brukningsdelar pläga ha 5 hektar åker eller mer. IDärtill komma
de egendomliga skiftesförhållandena, som till parcelleringen lägga den
ofta omskrivna ägosplittringen. Av de små åkerlapparna upptages mer
än hälften av foderproduktion, endast 43,2 procent användes till
produktion av brödsäd och potatis. Avkastningen är emellertid mycket
hög, höstrågen tävlar flerstädes framgångsrikt med den skånska.
De anförda siffrorna torde till fullo ha motiverat det ovan fällda
yttrandet, att Siljansbygdens befolkningsförhållanden tillhöra Sveriges
mest egenartade befolkningsproblem. En överraskande stor
befolkning, år 1918 nära 44,000 personer, är sammanträngd på en areal, c:a
1,100 km2, som utgör blott 1/5 av området. Tidigare exploaterades
de återstående 4/5 av marken med stor energi genom en för
ändamålet väl avpassad primitiv boskapsskötsel, nu ha skogsvidderna
visserligen ingalunda förlorat all betydelse för boskapsskötseln, men dess
tendens är dock obestridligen att i första hand taga inägojorden och
de skogsmarker, som ligga bekvämt till kring den fasta bygden, i
anspråk. Naturligtvis är första förutsättningen härför den ändring i
jordbrukets teknik, som medfört, att kreaturens utfodring på ett båttre
sätt kan tryggas genom foderväxtodling på inägojorden, medan
samtidigt brödsädsavkastningen kunnat ökas. Förf. synes emellertid i
förändringen i hushållsvanorna vilja spåra även en annan företeelse.
Befolkningstätheten i huvudbygderna både förr och nu kan, »då här
ej finnes någon större affärsrörelse eller storindustri», endast
förklaras genom att invånarna i stor utsträckning erhålla sin utkomst ur
skogen. Förr skedde detta på så sätt, att utkomsten med tillhjälp
av fäbodsystemet i stor utsträckning togs från de kringliggande
skogarna, numera sker detsamma såväl genom skogsaverkning som
medelst fäbodsystem, utan att det synes möjligt att avgöra, huru stor
betydelse vardera näringsgrenen har av dessa sysselsättningar.
Någon invändning mot detta resonemang finnes ej att göra, det
återger helt visst riktigt förloppet. Men det måste med styrka
betonas, att det ej innehåller förklaringen till den urgamla
befolkningsanhopningen i Siljansbygden. Fäbodbruket har visserligen möjliggjort
denna, och docenten Frödins undersökning har också för första
gången övertygande visat, att även denna utkomstmöjlighet nyttjats
till bristningsgränsen, medan man tidigare i regel torde ha föreställt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
