Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 10 dec. 1926 - Brittiska rikskonferensens resultat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 583
en grundval, på vilken framtida rikskonferenser kunde bygga vidare.
Man hade helt avstått från alla försök att utarbeta en
riksförfattning; riket måste nämligen sägas »trotsa klassificering» och »ej förete
verklig likhet med någon annan politisk organisation, som nu
existerar eller någonsin försökts». Däremot gav kommittén en ny, för
moderlandet och dess dominions gemensam definition på deras
ställning inom riket. Den lyder:
De äro autonoma samhällen (communities) inom Brittiska riket,
jämlika i fråga om sin ställning, på intet sätt underordnade det
ena under det andra i något avseende rörande sina inre eller yttre
angelägenheter, ehuru de äro förenade genom gemensam trohetsplikt
(allegiance) till kronan och fritt med varandra sammanslutna
(associa-ted) såsom medlemmar av The British Gommonwealth of Nations.
De senare åren ha visat en växande jämlikhetstendens, som av
geografiska och andra skäl ej kunnat förverkligas i federationens —
statsförbundets — form utan måst fortgå enligt det enda återstående
alternativet, d. v. s. på autonomiens väg. »Varje självstyrande medlem
av riket är nu herre över sitt eget öde. Faktiskt, om än icke alltid
till formen, är den ej underkastad något som helst tvång.» Likväl
är detta rike ingalunda grundat på negationer. »Det beror
väsentligen, om ock ej formellt, på positiva ideal. Fria institutioner äro
dess livgivande blod. Fri samverkan är dess redskap. Fred,
trygghet och framåtskridande höra till dess syften». Kommittén uttalar
därpå som sin övertygelse, att intet gemensamt bringas i fara
därigenom att varje dominion är och alltid måste förbli »ende
domaren över arten och omfattningen av sin samverkan». Emeller
tid kan denna principiella »equality of status» ej alltid sträcka sig
även till statsfunktionernas utövande; det behöves exempelvis för
behandlingen av diplomatiska och militära frågor »ett elastiskt
maskineri».
Kommittén övergår från dessa allmänna satser till att behandla en
del konkreta fall, där de småningom framvuxna nya grundsatserna
kollidera med äldre former och institutioner. Till en början
föreslås sålunda en lätt förändring av kungatiteln för att även där få
fram Irländska fristatens nya ställning som dominion och ej längre
som del av »Förenade Konungariket Storbritannien och Irland».
Den nya titeln skulle lyda: »Georg V, med Guds nåde av
Storbritannien, Irlands och dominions bortom haven konung, trons försvarare,
kejsare av Indien». I förbigående må anmärkas, att detta titelförslag
väckt bekymmer i Norra Irland, vars premierminister nyligen i
spetsen för en deputation uppvaktade i London och av inrikesministern
mottog en lugnande försäkran, att den föreslagna formuleringen på
intet sätt berörde Norra Irlands från Fristaten oberoende ställning
eller dess bevarade union med Storbritannien. Viktigare än
kungatitelns nyformulering är den förändring, som konstateras ha inträtt
i generalguvernörernas ställning. De skola för framtiden betraktas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
